Hur ska man egentligen tänka när man dimensionerar en solcellsanläggning idag? Det finns ett antal parametrar att ta hänsyn till när man väljer storlek på sin anläggning och jag tänkte ge några generella tips kring detta. Se det inte som fullständiga krav utan mer som inspiration när ni själva planerar er egen anläggning.
Krav för att klassas som mikroproducent
För det första så är det oftast bäst att dimensionera anläggningen så att den producerar mindre än vad hushållsbehovet av el är över ett helt år. En av orsakerna till detta är att många elhandelsbolag som köper överskottsel har detta som baskrav, de köper endast solel från leverantörer som köper minst lika mycket el av bolaget. För att minska framtida problem med att sälja sitt överskott så är det då klokt att inte överskrida den gränsen. Använd simuleringsprogram eller prata med den tilltänkta leverantören om hur mycket en anläggning på just erat hus kommer att kunna ge.
En annan orsak till att anläggningen inte bör producera mer än hushållets behov beror på att man ut nätägarens synvinkel inte längre är mikroproducent utan istället klassas man som småskalig elproducent. Det innebär ökade kostnader både för anslutning samt årlig avgift för mätning och uppföljning. För att få klassas som mikroproducent så får anläggningen dessutom vara på maximalt 43.5 kW.
Hur mycket effekt får plats på taket?
Märk här att jag inte menar hur många paneler som får plats på taket, det jag menar är verkligen hur mycket effekt som får plats. Beroende på vilken teknik som panelerna är gjorda av så kan man på samma yta få stora variationer på hur mycket effekt man får ut. Detta styrs av den så kallade verkningsgraden på solpanelerna. Verkningsgraden beskriver hur mycket av den solenergi som träffar panelen som blir till el. Normala värden för detta ligger mellan 14-20% när det gäller kristallina solceller. Tunnfilmssolceller har en lägre verkningsgrad, runt 7-11% brukar dessa ligga på.
Har man obegränsad takyta så spelar det kanske inte så stor roll om panelerna har hög eller låg verkningsgrad, men de flesta inser snart att den delen av taket som lämpar sig för solceller faktiskt är begränsad. På samma yta kan man med högeffektiva kristallina solpaneler få mer än tre gånger så mycket el som man får med många tunnfilmspaneler.
Om ni har begränsad takyta så blir detta ofta den begränsande faktorn när man dimensionerar anläggningen.
Minimera totalkostnaden per installerad watt
För att få så bra kalkyl som möjligt så vill man framförallt hålla nere kostnaden per installerad watt. I många fall innebär detta att man vill ha så stor anläggning som möjligt, detta av flera orsaker. Ofta kan man få bättre pris per watt ju större anläggning man köper. Förutom detta så tillkommer det fasta kostnader som inte blir mindre bara för att man har en mindre anläggning. Kostnaden för elektrikern som kopplar in anläggning är ett sådant exempel. Det blir troligen lika dyrt att koppla in en minianläggning på 200W som en stor 20kW anläggning. Utslaget per W blir elektrikern då mycket dyrare för den mindre varianten, vilket ger en högre totalkostnad per installerad watt. Detsamma gäller för växelriktaren. Dimensionera anläggningen så att växelriktaren blir optimalt utnyttjad, då får man mer el för pengarna!
Dimensionera för olika scenarion kring nettodebitering
Den här aspekten är kanske den svåraste. Den innebär att man dels måste ha koll på sin egen elkonsumtion och hur den är fördelad över årets alla månader, dels hur mycket en potentiell anläggning producerar över årets alla månader, samt slutligen en gissning kring hur framtida ersättningsmodeller för överskottsproduktion ser ut.
Beroende på hur mycket man litar på framtida politiker så kan man göra olika vägval. Valet är fritt, jag visar nedan några av alternativen. Alternativen syftar till att bestämma maxstorleken man bör välja beroende på de olika scenariorna men man kan självklart välja en mindre anläggning än så. Jag har valt vårat hus som räkneexempel.
1. Om man tror att vi kommer att få nettodebitering räknat över helår
Detta innebär i praktiken att man kan välja en anläggning som nästan täcker hela sitt årsbehov oavsett hur fördelningen av förbrukning och produktion ser ut över året. Vår förbrukning är cirka 8.000 kWh / år, vilket då skulle ge en maxstorlek på 10.36 kW (vilket i simuleringsmodellen ger cirka 8.000 kWh på ett år).
2. Om man tror att vi kommer att få nettodebitering räknat över varje månad
Nu blir det svårare att räkna ut hur stor anläggning man kan välja utan att riskera att förlora på att välja en för stor anläggning. Nettodebitering på månadsbasis innebär att man på varje enskild månad ej bör producera mer el än man gör av med just den månaden. Det är troligen inga straffavgifter kopplade till månadsvis överproduktion, men ersättningen uteblir för överskottet.
Följande tabell visar fördelningen över året på vår förbrukning, samt den förväntade produktionen under samma månader för en 10.36 kW-anläggning.
I juni är alltså anläggningen 4.04 gånger för stor. En anläggning dimensionerad för att aldrig producera ett månadsöverskott skulle hos oss då bli (ca) 10.36 kW / 4.04 = 2.56 kW.
En sådan anläggning skulle istället ge följande fördelning.
Krav för att klassas som mikroproducent
För det första så är det oftast bäst att dimensionera anläggningen så att den producerar mindre än vad hushållsbehovet av el är över ett helt år. En av orsakerna till detta är att många elhandelsbolag som köper överskottsel har detta som baskrav, de köper endast solel från leverantörer som köper minst lika mycket el av bolaget. För att minska framtida problem med att sälja sitt överskott så är det då klokt att inte överskrida den gränsen. Använd simuleringsprogram eller prata med den tilltänkta leverantören om hur mycket en anläggning på just erat hus kommer att kunna ge.
En annan orsak till att anläggningen inte bör producera mer än hushållets behov beror på att man ut nätägarens synvinkel inte längre är mikroproducent utan istället klassas man som småskalig elproducent. Det innebär ökade kostnader både för anslutning samt årlig avgift för mätning och uppföljning. För att få klassas som mikroproducent så får anläggningen dessutom vara på maximalt 43.5 kW.
Hur mycket effekt får plats på taket?
Märk här att jag inte menar hur många paneler som får plats på taket, det jag menar är verkligen hur mycket effekt som får plats. Beroende på vilken teknik som panelerna är gjorda av så kan man på samma yta få stora variationer på hur mycket effekt man får ut. Detta styrs av den så kallade verkningsgraden på solpanelerna. Verkningsgraden beskriver hur mycket av den solenergi som träffar panelen som blir till el. Normala värden för detta ligger mellan 14-20% när det gäller kristallina solceller. Tunnfilmssolceller har en lägre verkningsgrad, runt 7-11% brukar dessa ligga på.
Har man obegränsad takyta så spelar det kanske inte så stor roll om panelerna har hög eller låg verkningsgrad, men de flesta inser snart att den delen av taket som lämpar sig för solceller faktiskt är begränsad. På samma yta kan man med högeffektiva kristallina solpaneler få mer än tre gånger så mycket el som man får med många tunnfilmspaneler.
Om ni har begränsad takyta så blir detta ofta den begränsande faktorn när man dimensionerar anläggningen.
Minimera totalkostnaden per installerad watt
För att få så bra kalkyl som möjligt så vill man framförallt hålla nere kostnaden per installerad watt. I många fall innebär detta att man vill ha så stor anläggning som möjligt, detta av flera orsaker. Ofta kan man få bättre pris per watt ju större anläggning man köper. Förutom detta så tillkommer det fasta kostnader som inte blir mindre bara för att man har en mindre anläggning. Kostnaden för elektrikern som kopplar in anläggning är ett sådant exempel. Det blir troligen lika dyrt att koppla in en minianläggning på 200W som en stor 20kW anläggning. Utslaget per W blir elektrikern då mycket dyrare för den mindre varianten, vilket ger en högre totalkostnad per installerad watt. Detsamma gäller för växelriktaren. Dimensionera anläggningen så att växelriktaren blir optimalt utnyttjad, då får man mer el för pengarna!
Dimensionera för olika scenarion kring nettodebitering
Den här aspekten är kanske den svåraste. Den innebär att man dels måste ha koll på sin egen elkonsumtion och hur den är fördelad över årets alla månader, dels hur mycket en potentiell anläggning producerar över årets alla månader, samt slutligen en gissning kring hur framtida ersättningsmodeller för överskottsproduktion ser ut.
Beroende på hur mycket man litar på framtida politiker så kan man göra olika vägval. Valet är fritt, jag visar nedan några av alternativen. Alternativen syftar till att bestämma maxstorleken man bör välja beroende på de olika scenariorna men man kan självklart välja en mindre anläggning än så. Jag har valt vårat hus som räkneexempel.
1. Om man tror att vi kommer att få nettodebitering räknat över helår
Detta innebär i praktiken att man kan välja en anläggning som nästan täcker hela sitt årsbehov oavsett hur fördelningen av förbrukning och produktion ser ut över året. Vår förbrukning är cirka 8.000 kWh / år, vilket då skulle ge en maxstorlek på 10.36 kW (vilket i simuleringsmodellen ger cirka 8.000 kWh på ett år).
2. Om man tror att vi kommer att få nettodebitering räknat över varje månad
Nu blir det svårare att räkna ut hur stor anläggning man kan välja utan att riskera att förlora på att välja en för stor anläggning. Nettodebitering på månadsbasis innebär att man på varje enskild månad ej bör producera mer el än man gör av med just den månaden. Det är troligen inga straffavgifter kopplade till månadsvis överproduktion, men ersättningen uteblir för överskottet.
Följande tabell visar fördelningen över året på vår förbrukning, samt den förväntade produktionen under samma månader för en 10.36 kW-anläggning.
| Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | |
| Produktion | 98 | 268 | 642 | 965 | 1357 | 1399 | 1272 | 1054 | 664 | 345 |
| Förbrukning | 1017 | 988 | 861 | 551 | 594 | 346 | 365 | 417 | 418 | 654 |
| Kvot | 0.10 | 0.27 | 0.75 | 1.75 | 2.28 | 4.04 | 3.48 | 2.53 | 1.59 | 0.53 |
I juni är alltså anläggningen 4.04 gånger för stor. En anläggning dimensionerad för att aldrig producera ett månadsöverskott skulle hos oss då bli (ca) 10.36 kW / 4.04 = 2.56 kW.
En sådan anläggning skulle istället ge följande fördelning.
| Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | |
| Produktion | 24 | 66 | 159 | 239 | 336 | 346 | 315 | 261 | 164 | 85 |
| Förbrukning | 1017 | 988 | 861 | 551 | 594 | 346 | 365 | 417 | 418 | 654 |
| Kvot | 0.02 | 0.07 | 0.18 | 0.43 | 0.57 | 1.00 | 0.86 | 0.63 | 0.39 | 0.13 |
I juni produceras nu exakt lika mycket som huset förbrukar, vilket i det här scenariot är vad vi eftersträvar.
.png)
.png)
.png)
