2 Återbetalningstid för solceller - ett fall från verkligheten

Jag tror att den vanligaste frågan jag får är hur lång tid det tar innan en solcellsanläggning har återbetalat sig, och många gånger följs frågan upp med ett påstående om att det i Sverige tar minst 20 år innan man fått igen sina investerade pengar.

På Solkalkyl har jag under åren redovisat varenda krona som anläggningen har kostat oss, samt vad den har gett tillbaka i form av solenergi och ekonomisk ersättning från elhandelsbolag, nätbolag och nu framöver även i form av skatteavdrag.




Vad som kanske inte har framgått lika tydligt är den faktiska återbetalningstiden. Under fliken "Vår kalkyl" kan man se lite hur vi har räknat, samt följa resultatet år för år, och månad för månad. Men då vi har räknat med kalkylräntor under längre amorteringstid än vad som egentligen behövs för att återbetala totalkostnaden så har återbetalningstiden inte varit så tydlig som man kan önska.

Jag fick för några dagar ett önskemål från en hjälpsam läsare om att det vore intressant om jag kunde presentera det på ett tydligare sätt (tack Claes för idéen). Jag har nu uppdaterat kalkyl-sidan med en månatlig uppdatering på hur nära break-even vi är, i ett format som jag hoppas är tydligt.

Här följer ett snapshot från grafen, som det ser ut precis just idag.

De blå staplarna representerar alla intäkter och utgifter som vi faktiskt har. Den första långa negativa stapeln representerar kostnaden för hela solcellsanläggningen, medan de efterföljande positiva staplarna visar hur mycket pengar i SEK räknat som vi har fått under åren sedan installationen. 

Den gula linjen är en kalkylerad kurva över hur utgifterna och intäkterna ackumuleras över tiden. När den korsar noll-linjen så har anläggningen nått break-even.

Den röda kurvan visar hur utfallet faktiskt har varit, dvs alla faktiska kostnader och intäkter vi har haft.

Här ser vi samma graf fast lite mera inzoomat. Man kan här se att vi kommer att gå break-even efter drygt sju år med anläggningen. Som det ser ut just nu så ligger vi bättre till än prognosen, kanske kommer vi att komma under sju år, speciellt då det ser ut som om vi kommer att få ökad ersättning för vår överproduktion inom en snar framtid. Att det ser ut som att vi nu ligger under prognosen beror på att 2015 endast har påbörjats, och intäktssidan kommer förhoppningsvis att se mycket bättre ut senare på året. 

Slutsats

Stämmer det då att alla solcellsanläggningar i Sverige har en återbetalningstid på 7 år? Nej, jag skulle nog hävda att de flesta har en längre återbetalningstid än så. Totalkostnaden för "Watt per krona" är den viktigaste parametern, och här är det lätt att begå misstag. Men att det skulle krävas 20 år för att få igen investeringen, det har jag mycket svårt att förstå. Det gäller att vara ytterst prismedveten innan man skriver under köpekontraktet. 

Många leverantörer framhåller sina egna lösningar som lite mer effektiva än andra, och detta reflekteras då i ett högre systempris. Låt er inte luras av detta, välj alltid att utgå ifrån att ju lägre pris per installerad watt, desto mer prisvärt är systemet. Självklart måste man även tänka in garantier och support i affären, men bästa garantin i världen kan aldrig få en alldeles för dyr anläggning att återbetala sig inom rimlig tid!

0 Beräkna enkelt hur mycket el solceller kan ge på just ditt hus

Många undrar hur mycket el solceller på sitt eget hus kan ge, men har inte riktigt tiden och möjligheten att utföra beräkningen själva. Det finns mer eller mindre avancerade beräkningsmodeller för detta som man kan använda online eller ladda ner till sin dator men oftast krävs det ganska ingående kunskaper och mycket jobb för att få en någorlunda korrekt beräkning.

Vattenfall har ett tag haft en mycket enkel beräkningsmodell på sin hemsida, en modell som man har utvecklat för att man enkelt ska kunna få en snabb beräkning på vilka förutsättningar man har för solelproduktion på sitt hus. Man matar in sin adress och vips så ser man sitt hus på Google Maps, man "klickar" sedan ut det område på taket som man vill ha solceller på, för att sedan ange takvinkel och riktning. När man matat in detta så får man en beräkning på hur mycket en föreslagen anläggning skulle producera per år. Det är enligt mig ett ganska smidigt sätt att få en snabbkoll på potentialen, även om jag sen skulle rekommendera att man gör en djupare analys innan man verkligen köper en anläggning.

Kika gärna på nedanstående (sponsrade) film för att få lite inspiration!

Detta inlägg är sponsrat av Vattenfall

3 Produktion i april 2015

Så kom den äntligen, årets första månad då elproduktionen överstiger elkonsumtionen. Tyvärr har vår elkonsumtion ökat med åren, troligen mest på grund av lättja i kombination med lägre andel vedeldande än tidigare. Förhoppningsvis kan vi vända trenden och därmed få en plusmånad redan i mars :)

I april producerades totalt 1129 kWh. Det är betydligt mer än prognosticerade 965 kWh, men lägre än förra årets 1202 kWh. Vädret har varit lite varierat, blandat med fantastiskt soliga dagar och vissa perioder med gråa regnmoln. Någon dag hade vi till och med snö på panelerna, men det försvann illa kvickt.

Att vi nu har nått en plusmånad innebär att vi inte kommer att få se någon elräkning förrän tidigast i oktober. Fram till dess kommer vi istället få en insättning på bankkontot varje månad från elhandelsbolaget, vilket inte är fy skam.

En helt normal april månad vad gäller solel

Som vi kan se så ligger april under "nollan", vilket innebär att det är en plusmånad.

Rullande årsförbrukningen stiger tydligt men ligger under 1000 kWh trots detta.

3 ROT-avdrag istället för solcellsbidrag?

När vi skaffade vår solcellsanläggning för snart tre år sedan så såg läget helt annorlunda ut än idag. Dels så var solcellspriserna markant mycket högre, men även solcellsbidraget låg på en mycket högre nivå än i dagsläget. Priserna på solpaneler har minskat med cirka 40% sedan vi köpte vår anläggning, och samtidigt har solcellsbidraget minskat från 45% till dagens 20%

Vad som inte har minskat lika tydligt sedan 2012 är arbetskostnaden för att få sin anläggning monterad av proffs. 2012 var det en liten del av totalkostnaden, men i och med att solcellerna blivit så mycket billigare så står arbetskostnaden för en betydligt större del av totalkostnaden.

Det innebar att 2012 var det mycket mera förmånligt att nyttja solcellsbidraget istället för ROT-avdraget, men har detta vänt nu? Jag lyssnade på veckans avsnitt av Plånboken på P1, "Bidrag till solceller - en seg affär", där experter från Energimyndigheten samt Solkompaniet diskuterade problemen med att väntetiden för att få ta del av solcellsbidraget nu hämmar installationstakten av solceller i Sverige. Det är inte ovanligt med flera års väntetid innan man kanske får sitt bidrag beviljat. Detta leder då till att många väntar med att köpa solcellsanläggningar tills man får sitt bidrag. Men bidraget är intecknat många gånger om, det finns helt enkelt inte nog med pengar i systemet för att alla som vill ska få ta del av det.

Tipset från programmet var att man istället ska räkna på vad totalkostnaden blir med ROT-bidrag istället för solcellsbidrag. ROT-avdraget är ju utformat så att du redan från början vet att du får pengarna, och man behöver därför inte oroa sig för osäkerheten med tilldelning av bidrag. Bäst hade varit om det gick att kombinera både ROT-avdrag och solcellsbidrag, men det är tyvärr inte möjligt.

Jag tycker i alla fall att det är en intressant idé och började räkna lite på det. Det första som slog mig var uppenbart - att använda ROT istället passar den som inte vill utföra monteringsarbetet själv. Vi utförde allt arbete själva på vår anläggning, och då hade inte ROT-avdraget hjälpt oss alls. Men för någon som från början tänkt att låta proffs montera och koppla in anläggningen så ser det ljusare ut.

Enkelt exempel

Olle vill montera en solcellsanläggning på sitt villatak och han räknat ut att en 5kW-anläggning skulle passa bra. Olle vill att det ska vara så smidigt som möjligt och vill därför köpa en nyckelfärdig anläggning där leverantören monterar och färdigställer allt praktiskt.

• Solcellspaket 5.1 kW inklusive installationsmaterial : 55.000 SEK
• Arbetskostnad (utan ROT) : 39.000 SEK

Med solcellsbidrag
Bidraget räknas enbart på solcellspaketet. 20% av 55.000 SEK innebär ett bidrag på 11.000 SEK.
Totalkostnad: 55.000 + 39.000 - 11.000 = 83.000 SEK

Med ROT-bidrag
ROT-bidraget kan enbart användas för arbetsdelen. 50% på 39.000 SEK innebär ett avdrag på 19.000 SEK.
Totalkostnad; 55.000 + 39.000 - 19.000 = 75.000 SEK

Slutsats
Totalkostnaden för anläggningen blir alltså 8.000 SEK lägre om man istället för att nyttja solcellsbidraget använder sig av ROT-avdraget, men framförallt så behöver man inte (förgäves) vänta i flera år på att man ska bli beviljad solcellsbidraget.

Vill man däremot göra som vi gjorde, dvs utföra allt arbete själva, då är fortfarande solcellsbidraget det klart bästa alternativet. Men även då så kan man argumentera för att det är bättre att skaffa anläggningen redan idag istället för att vänta på något man kanske aldrig får. Intresset för solenergi har aldrig varit högre så risken är att kön till solcellsbidraget bara blir längre och längre!

0 Gratis solseminarier i Stockholm vecka 19

För den som är intresserad av ekonomin runt att investera i solvärme och solceller så arrangerar Energirådgivningen gratis seminarier i Stockholm under vecka 19. Seminarierna leds av branschorganisationen Svensk Solenergis ordförande Lars Andrén.

Kika vilka datum som gäller på de olika orterna här: Solseminarier för alla
Först till kvarn gäller så passa på att registrera dig genast om intresse finns!

0 Produktion i mars 2015

Sent om sider kommer här mars månads solcellsstatistik från vår anläggning. Mars har varit mycket varierande vad gäller soltimmar, och viss del av månaden har vi även haft ett tunt snötäcke på taket. Jämfört med tidigare år som anläggningen varit aktiv så är årets resultat därför det sämsta. Totalt producerade vi 565 kWh, vilket kan jämföras med toppresultatet 2013 på 794 kWh.

Samtidigt som soltimmarna har varit få så har vi även haft en rekordförbrukning av el. Orsaken är främst att vi i princip har slutat eldat med ved (veden tog slut för tidigt i år) men renoveringar med tillhörande värmefläktar och elverktyg har tryckt upp förbrukningen markant. Det ser därmed inte ut som om att vi behöver oroa oss för att bli nettoproducenter i år. Alltid kan man se något positivt i det lite mediokra resultatet :)

Sett över årets tre första månader så ser det bättre ut, inte alls långt ifrån förra årets siffror och förra året var ju som bekant ett riktigt rekordår!

Jag roade mig med att räkna ut hur långt ifrån vi är att anläggningen har betalat sig själv, ekonomiskt sett.  På de 30 månader som anläggningen nu har varit i drift så har den genererat cirka 30% av vad den kostat, även räntor och amorteringar inräknat. Med samma takt så kommer det då att ta drygt 8 år från start tills dess att anläggningen betalat sig själv.

Något mindre produktion än snittet i år

Lite högre förbrukning än tidigare år

Kurvan på rullande årsförbrukning pekar uppåt

0 Produktion i februari 2015

Det börjar nu bli intressant att läsa av växelriktaren varje månad igen. Under vintern är det oftast så låg produktion att eventuella produktionsrekord inte slår särskilt mycket på helårsproduktionen, men med en tydlig produktionsökning under februari månad så kan man få upp hoppet igen.

Årets februari gav ett produktionsrekord med totalt 139 kWh producerade. Detta är 10 kWh mer än förra året, men ändå knappt hälften av produktionsprognosen. Som jag tidigare har nämnt så beror detta på den skuggning som träden ger under sen höst och tidig vår, det drar ner produktionen markant när solen inte går särskilt högt.

Mars blir en spännande månad. Vi brukar ligga på nära +/- 0 vad gäller produktion och förbrukning. Det vore kul om det i år kunde bli en plusmånad redan i mars!

Rullande årsförbrukning har parkerat sig strax över nollan.

Högre produktion än tidigare februarimånader, men långt under prognosen.

Förbrukning runt 1000 kWh i februari