2 Nytt lagförslag lämnas till lagrådet idag

Idag meddelade regeringen att man lämnar in ett förändrat förslag vad gäller ersättning för egenproducerad el. Som jag tdigiare har rapporterat så har man under flera år utrett om även Sverige kan implementera någon form av nettodebitering, ett system där man kvittar produktion mot konsumtion över året.

Utredningen kom fram till att det inte var möjligt med rådande skattelagstiftning att införa nettodebitering. Detta beroende på hur lagarna ser ut inom EU. Det var många som tyckte att detta var märkligt, speciellt med tanke på att det inom EU finns flera medlemsländer som implemeterat just nettodebitering sedan flera år.

Utredningen gav istället ett motförslag som handlar om att man som mikroproducent (upp till 63A, max 10.000 kWh/år) skulle få göra ett skatteavdrag. Förslaget mottogs mycket ljummet och nästintill varenda remissinstans sågade förslaget rejält. Framförallt handlade sågningarna om att det var alldeles för krångligt att förstå sig på hur det fungerar (vilket för övrigt rimmar väldigt bra med den europeiska undersökningen som visar att Sverige har den krångligaste byråkratin inom området), men även att ersättningsnivåerna inte var tillräckliga.

Regeringen svarade med att göra förslaget "dubbelt så bra". När man först hörde det så lät det ju fantastiskt, men när man skärskådade förslaget så visade det sig att det inte riktigt förhöll sig på det viset. För vår egen anläggning så visade det sig att:

1) Ursprungsförslaget ger lägre ersättning än den vi har idag, och då ersättningen kommer i efterskott via skattereduktion så blir svårare att direkt se effekten av att man minskar sitt yttre energibehov.

2) Det förbättrade förslaget som skulle vara dubbelt så bra, visade sig vara på kronan exakt lika bra/dåligt som ursprungsförslaget för en vanlig villa.

Se uträkningarna för ovanstående påstående här:  Jämförelse mellan skattereduktionsförslag

Efter att remissinstanserna har fått säga sitt så har nu regeringen haft ett halvår på sig att formulera det lagförslag som i dag lämnas in till lagrådet. Man hoppas på att man tagit till sig av all den kritik som lämnats, speciellt anser jag att man borde tänka till när det gäller hur krångligt systemet är. Det gynnar inte miljön att göra systemet så krångligt att man knappt kan räkna ut själv om det är en lönsam investering eller inte.

I de nyheter jag än så länge har snappat upp under morgonen så verkar ursrpungsförslaget stå fast, men nu har man gjort det tre gånger så bra som ursprungsförlaget!! (man får nu skattereduktion för upp emot 30.000 kWh/år), dvs för oss som inte har en gigantisk takyta så gäller fortfarande att vi får lägre ersättning i framtiden än vad vi får idag. Det är stora framsteg! (obs. ironi)

0 Starten på 2014 innebär fortsatt lägre priser på solceller

Senaste uppdateringen från SolarServer av priserna på solceller visar fortsatt lägre priser. Priset på solceller ligger sedan några månader stabilt i Kina, troligen på grund av avtalet med EU om ett minipris per kWh på import från Kina till EU-länderna. Japan och EU följer varandra precis så som de har gjort under en längre period och visar en intakt trend nedåt. Att priset i Sverige ser ut att öka beror på att kronan har stärkts markant mot euron den senaste månaden.

Med sjunkande priser ökar mängden rapporter om att solenergin nu har nått Grid Parity, dvs den punkt där en kWh producerad från solenergi kostar mindre än vad det kostar att köpa en kWh från elnätet.

Data från SolarServer, priserna är i Euro / W

0 Det är inte lönt att skotta bort snön från solcellerna!

Snön får ligga kvar tills den rasar ner av sig självt

En liten påminnelse så här när solen äntligen har letat sig fram efter flera veckors dystert och grått väder. Det är inte värt riskerna det innebär att skotta bort den snö som lagt sig på solpanelerna! Januariproduktionen uppgår i bästa fall till cirka 1% av årsproduktionen, och är i princip jämförbar med den bästa dagen under sommaren. Inte nog med att timpengen blir väldigt låg för skottningen, risken att skada sig själv eller solpanelerna är överhängande. Enda orsaken jag ser till att man ska skotta bort snön är om snötäcket är så pass tjockt att solpaneler eller takkonstruktion är i fara för viktens skull.

1 Att köpa egen solcellsanläggning - Del 1 (Undersök förutsättningarna)

Det första man bör göra är att ta reda på så mycket som möjligt om de fysiska förutsättningarna för solceller på just den fastighet man har tänkt sig installera solceller på. Det är många parametrar som spelar in och det är viktigt att göra en första bedömning av förutsättningarna innan man går vidare med sina investeringsplaner.

Efter detta avsnitt har du fått fram all information som krävs för att göra en avancerad prognos av framtida elproduktion. Det är ett viktigt första steg då det kommer att påverka alla kalkyler framöver och jag föreslår att det görs så noggrannt som möjligt.

Storlek, riktning och lutning på taket
Börja med att inventera alla möjliga takytor på fastigheten, gärna fler ytor än de som man initialt har tänkt att montera solceller på. Det kan visa sig under senare faser att de faktiskt är lika bra eller bättre än det man från början trott och då är det lika bra att ha mätt upp dem ordentligt från början. Det man mäter upp kommer sedan att användas dels för att beräkna vad som får plats på taket, men även för de simuleringsprogram som man använder för att beräkna framtida elproduktion.

När man inventerar sina tak är det också lägligt att göra en inspektion av konditionen på taken. Om taket är i dåligt skick och kanske behöver restaureras eller helt bytas ut inom en överskådlig famtid, ja då är det bättre att börja i den änden och vänta med solcellsinstallationen till efteråt. Det är inte kul att behöva riva ner hela anläggningen bara för att byta takbeklädnad.

För varje takyta är det viktigt att mäta upp och notera:

• Bredd på takytan
• Längd från takfot till nock
• Lutningsvinkel, relativt marken
• Riktning på takytan (Azimuth)

För att mäta lutningsvinkel så finns det flera sätt att gå tillväga på. Det enklaste är såklart om man har en ritning över fastigheten där  lutningsvinkeln framgår. har man inte tillgång till en sådan ritning så kan man med hjälp av trigonometri  räkna ut vinkeln med enbart ett måttband som hjälpmedel. Ett annat mycket smidigt sätt är att använda någon form av mätverktyg för vinkeln, exempelvis en app i din smartphone. 

Enkelt sätt att mäta takvinkeln. (Angle Meter på Google Play, gratis-app)
Liknande appar finns såklart till din iPhone eller Windows Phone.

Det är inte så viktigt att just vinkeln mäts upp med jättehög precision och telefonen ger gott och väl den precision som krävs. Kontrollera gärna att telefonen visar någorlunda rätt vinkel på plant underlag först.

När det gäller riktningen så är man intresserad av den riktning som taket lutar åt. Enklast är att använda en helt vanlig kompass och syfta den i samma riktning som taket. Har man inte en kompass så fungerar en smartphone bra även här. Det finns många appar med kompassfunktion, Dubbelkolla gärna resultatet på en karta, exempelvis google maps, för att se att det verkar rimligt.

Solinstrålning där anläggningen installeras

Sverige har en relativt hög solinsträlning och är fullt jämförbart med det solcellstäta Tyskland. Beroende på var man bor i Sverige så är potentialen till och med högre än i vissa delar av Tyskland, helt enkelt för att det på dessa platser oftare är fint väder (Jämförelse mellan Tyskland och Sverige).

Det varierar lokalt med mängden solenergi och det är därför bra att kolla upp hur det ser ut just där man har tänkt att installera solcellsanläggningen. SMHI gör dagligen mätningar på mängden solenergi som träffar olika platser i Sverige och de har mycket bra information att hämta från deras hemsida.

På SMHI finns en mycket bra karta över hur mycket "global" solinstrålningsenergi som träffar en kvadratmeterstor yta årligen på olika platser i Sverige. Utav denna energi så kan man utvinna ungefär 14-20%, beroende på teknik och installationsförutsättningar. För ännu djupare information om hur mycket solenergi som når en viss plats ås rekommenderar jag ett besök på STRANG, en sida där man kan jämföra solinstrålning på olika koordinater över tiden.

När man simulerar fram en framtida elproduktion så tar programmen ofta ett genomsnitt på senaste X antal årens solinstrålning som indata. Ibland är "upplösningen" på datat inte så noggrannt, som exempel så kanske endast ett tiotal olika städer i Sverige finns med. Då kan det vara bra att jämföra vilka värden som programmet använt sig av med den data som man kan få ut från SMHI. För att få en ännu bättre simulering så kan man då multiplicera simuleringsresultatet med kvoten av värdena och därmed få ut ett resultat som är ännu bättre anpassat för just orten anläggningen är tänkt att installeras. Detta är dock lite överkurs och är inte så nödvändigt för att få fram ett rimligt resultat.

Skuggning av solcellerna

Skuggning av solpaneler är en av de svårare parametrarna att hantera. En solcellspanel är mycket känslig för skuggning och det räcker ofta med att skugga en mycket liten del av panelen för att det ska påverka produktionen märkbart. Tidigare kunde en skuggning lika stor som en handflata ta bort hela individulla panelens produktion, något som inte alls är välkommet.

Moderna solpaneler har motåtgärder för att minska påverkan av skuggning. Detta görs med hjälp av bypass-dioder som kopplar strömmen förbi den skuggade delen av panelen för att låta resten av panelen producera obehindrat. Dessa dioder delar ofta in panelerna i olika sektorer, ofta längsgående med längden på panelen. Man kan med den informationen ytterligare minska skuggningens effekt genom att planera så att skuggningen följer dessa sektorerna och inte bryter dem rakt av.

För en lite tydligare beskrivning för hur en panel blir påverkad av skuggning, se bilderna till höger. I alla exempel så ligger sektorerna längs med en längre sidan på panelen. I det första fallet (Figur 1A, Figur 1B) så handlar skuggningen om en flaggstång som skuggar panelen. Flaggstången anses i detta fall stå väldigt nära panelerna och rör sig främst från vänster till höger över dagen. I Figur 1A påverkas endast 1 sektor av skuggningen, detta då skuggan ligger parallellt med sektorerna. I figur 1B däremot så påverkas hela panelen av skuggning, detta då alla sektorer korsas av flaggstångens skugga.

Annan form av skuggning kan exempelvis vara från byggnader, berg, träd och liknande. Om dessa står på lite avstånd så växer ofta skuggan nerifrån och upp. Detta leder till en situation som man kan se i situation 2 (Figur 2A, Figur 2B). Som synes så blir effekten tvärt om hur det var i det första fallet. Nu är det istället den stående panelen som blir mest påverkad av skuggningen, medan den liggande hanterar det bättre.

Normalt sett så har man skuggning som beter sig på båda visen, och då tar det ofta ut varandra. Men ibland kan man optimera sin panelinstallation så att man får lite högre verkningsgrad vilket alltid är positivt.

Klart är att ju mindre skuggning desot bättre, framförallt vill man undvika att solceller blir skuggade under det soliga halvåret. Under sen höst, vinter och tidig vår så gör det inte så mycket om skuggningen påverkar produktionen mycket. Stora träd som står nära solcellerna, framförallt i sydlig riktning, påverkar mer än man kan tro.

I nästa del av guide-serien kommer jag att beskriva hur man använder olika simuleringsprogram för att beräkna en förväntad elproduktion. Då kommer jag att lyfta diskussionen kring skuggning lite mera, detta då det är en av parametrarna som är svår att kvantifiera men som ändå betyder väldigt mycket för slutresultatet.

0 Viktiga saker att tänka på när du skaffar solcellsanläggning

Har du funderingar på att skaffa solcellsanläggningg men tycker att det verkar svårt och krångligt att veta vilket typ av utrustning man behöver och hur det går till att koppla upp den mot elnätet? Fascineras du av tanken på att producera egen miljövänlig el, men är osäker på om det kostar för mycket och att det innebär för stor ekonomisk risk? Tycker du att det verkar spännande med egen anläggning men är rädd för att pappersarbetet och byråkratin är alldeles för svår och tråkig att hantera?

Om du är som de flesta jag pratar solceller med så känner du igen dig ganska väl i ovanstående. Många som jag pratar med är mycket nyfikna och intresserade av vår solcellsanlägning och det är inte alls ovanligt att man själv har funderingar och lösa planer på att "någon dag skaffa en egen anläggning". I samband med dessa trevliga samtal så kommer ofta samma typ av frågor upp och jag har då insett att det faktiskt kräver ganska mycket engagemang och research för att känna sig trygg med att göra en så pass stor investering som det ofta handlar om.

Jag har en tanke kring att den här bloggen ska hjälpa just dessa personer, de som verkligen vill satsa på egen miljövänlig el men som kanske inte har tiden eller intresset av att grotta ner sig så djupt i detaljerna som jag har gjort. Målet är att kunna ge fler personer en tillräcklig grund att stå på den dagen man bestämmer sig för att löpa linan ut.

Därför planerar jag nu en serie inlägg som fokuserar på de allra viktigaste detaljerna kring en eventuell solcellsinvestering. Inläggen kommer att numreras och dessutom hamna under en egen meny "Att köpa egen solcellsanläggning". Jag kommer att försöka hålla inläggen i en logisk och kronologisk ordning som tar dig som läsare genom alla faser från första tanken på solcellsanläggningen, via ansökningsfasen, projekteringsfasen, inköpsfasen, installationsfasen ända fram till uppföljningsfasen.

Inläggen kommer att modereras i efterhand för att hålla alla tips och råd up to date då regler och dylikt troligen ändras med tiden. Ni är många som läser mina inlägg, hjälp mig gärna att få innehållet ännu bättre genom att ifrågasätta, tipsa eller ställa frågor direkt till mig! Alla synpunkter mottas tacksamt!

0 Solcellsrekord i USA

Under 2013 slogs ett mycket roligt rekord i USA. Installationstakten av solcellsanläggningar ökade med över 50% under året och totalt har nu USA solceller som motsvarar 10 kärnkraftsreaktorer. Orsaken till att installationstakten ökar har givetvis med lägre solcellspriser att göra. I USA kostar nu produktionen av 1kWh solel ungefär lika mycket som 1 kWh kolkraftel så det är inte konstigt att det formligen exploderar.

En annan orsak till den höga installationstakten är att ersättningen för solel är mycket generös och att reglerna är förmånliga för både privata och affärsmässiga installationer. En variant är att man kan hyra ut sitt tak till solcellsföretag som installerar sina solceller på villaägarens tak. Detta gör att man som villaägare lätt kan få ett tillskott till kassan utan att behöva investera själva i solcellerna.

Prognoserna visar att det kommer att fortsätta med samma takt framöver och inom tre år förväntas den installerade effekten motsvara 20 kärnkraftsreaktorer. Tyskland har tidigare legat före USA vad gäller installationer per år, men 2014 förväntas detta tippa över till USAs fördel för första gången på 14 år.

Totalt installerad soleffekt i USA. Prognosen visar en fördubbling på mindre än tre år.

Flera stora amerikanska företag har investerat gigantiska summor i miljövänlig energi, och inte enbart för att ha en miljöprofil, utan även för att det har visat sig ge hög avkastning på det satsade kapitelet. Google redovisar exempelvis att de har investerat mer än 1 miljard dollar i solcellsparker och de har flera på gång.

0 Årsbokslut 2013

2013 var första helåret med solceller på taket och nu har jag sammanställt ett bokslut vad gäller produktion, ekonomi och miljö för detta år. Siffrorna är väl mer eller mindre bekanta, jag redovisar ju varje månads resultat här på bloggen, men det är intressant att se månadsresultaten sammanslagna.

Vi börjar med den för så många viktigaste delen, ekonomin! Totalt med fasta avgifter, elhandel, amortering och ränta så betalade vi under 2013 11.032 SEK för all vår el. Hade vi ej haft solceller så hade kostnaden hamnat på 14.398 SEK, dvs en ren vinst på 3365 SEK för 2013. Detta är med en amorteringstakt på 12 år, se vår kalkyl för mer information om detta.

2013 gav 4% mer solenergi än de senaste 10 årens snitt. Solelproduktionen blev dock "endast" 2.4% högre än vad prognosen visade. Detta beror på ett ofrivilligt avbrott på 2-3 veckor under den mest solintensiva månaden då anläggningen var helt frånkopplad från nätet. Hade detta ej hänt hade produktionen nästan varit 10% högre än prognosen. 2013 gav totalt 8435 kWh, mot de simulerade 8250 kWh som vi använt i vår kalkyl.

Miljöaspekten är svårare att kvantifiera. Räknar man med den energi som gått åt för att producera solcellerna vi har så kan man lite slarvigt säga att varje kWh som produceras genererar ett CO2-utsläpp på cirka 21.65g (Källa: EPIA (European Photovoltaic Industry Association)). Det innebär att våra 8435 kWh har gett  183 kg CO2-utsläpp. Detta ska då jämföras med snittet på den nordiska elproduktionen på 100g/kWh. I jämförelse med det så har vår anläggning då släppt ut 660 kg mindre CO2!

0 Produktion i December 2013

December är en bedrövlig månad vad gäller solenergi och vår anlägning har inte producerat särskilt mycket. December gav totalt 34 kWh, ungefär hälften av vad simuleringen hade som prognos. Att simuleringen inte verkar stämma särskilt bra för vintermånaderna har jag tidigare noterat, min teori är att skuggningen är mycket större procentuellt sett när solen inte går i en så hög bana som under sommarmånaderna. Nu spelar det inte så stor roll om man ser på helåret, december står nämligen för endast 0.81% av den totala elproduktionen!

Rullande årsförbrukning för vårat hus ligger nu på 1012 kWh/år

Förbrukningen är lika stor i december 2013 som 2012, trots att det var mycket kallare 2012. Ökad mängd julbelysning får ses som orsak till det!