söndag 25 augusti 2013

10 Är solceller miljövänliga?

Det är ganska lätt att tro att bara för att solceller får all sin energi från solen, samt inte ger någon form utav utsläpp under tiden elen produceras, så är de per automatik miljövänliga. Riktigt så enkelt är det ju såklart inte utan det finns många fler aspekter att ta hänsyn till, allt från utvinning av råmaterial, kemiska processer, montering, transport, destruering etc.

För att beskriva hur pass miljövänlig en produkt är med alla dessa parametrar inräknade så brukar man göra en så kallad livscykelanalys (LCA). En sådan analys leder ibland till oväntade upptäckter. Jag tror att fler än jag blev förbluffade över den LCA som gjordes av CNW Marketing Research för ett antal år sedan. I analysen visade man att en Hummer var mer miljövänlig än en Toyota Prius. Hummer vs Prius




När det gäller solceller så har det genom åren publicerats ett antal intressanta livscykelanalyser. Med tanke på hur solcellsindustrin har vuxit genom åren så har produktionsmetoderna effektiviserats, men har det räckt för att solceller inte ska ge en liknande "obehaglig" överraskning som i fallet med Hummern?

Nedan ser ni en modell över de faser som ingår i solpanelens LCA. Den börjar med brytning av råvarorna, förädling till en färdig panel, driften samt återvinning när panelen har gjort sitt.

LCA för solceller - källa Nilsson. m.fl
Den absolut största energin går åt när man renar Mg-Si till SoG-Si. Mg och SoG är två olika grader av renheter på sillikon, där SoG står för Solar Grade. Mg-Si har typiskt en renhetsgrad på 99% medan SoG-Si har ungefär 99.9999% renhet.

När man summerat all den energi som åtgår i alla steg i analysen så jämför man den med hur mycket energi som solpanelerna själva producerar. Man får då en relation mellan hur mycket energi man "petat in" och hur mycket energi man får ut. I fallet med solceller så blir relationen olika beroende på var solcellerna är driftsatta, ju mer solenergi desto bättre LCA-värde.

I en analys utförd 2012 (Nilsson m.fl) användes Spanien och Sverige som två olika exempel på hur LCA skiljer sig mellan ett mycket soligt land och ett lite mindre soligt. Man har i analysen räknat ut hur lång tid det tar innan en solcellspanel har återbetalat den energi som det har kostat att producera den. I Spanien blev detta värde 2.5 år och i Sverige 4.3 år. Med tanke på att livslängden på solcellerna är (minst) 25 år så har den återbetalat sin egen energikostnad många gånger om.

Räknar man enbart med energi i sin LCA så visar det sig alltså att solceller är mycket miljövänliga. För att göra analysen komplett behöver man dock räkna in emissioner av CO2 och även de giftiga restprodukter som produktionen ger upphov till. Mer om det i senare blogginlägg!

lördag 17 augusti 2013

0 Hur får man betalt för sin producerade solenergi?

Jag tänkte i detta blogginlägg beskriva varifrån pengarna kommer ifrån när solcellsanläggningen producerar el. Det är flera aktörer inblandade och man måste som mikroproducent se till att ha åtminstone en övergripande koll på vilka möjligheter dessa erbjuder.

I dagsläget så kan man dela in "pengaflödet" i fem separata delar:

1. Minskat inköp av el från elhandelsbolaget
2. Minskad elöverföringsavgift till nätägaren
3. Försäljning av överskottsel till ett elhandelsbolag
4. Ersättning från nätägare för minskad belastning vid elöverföring
5. Ersättning från energimyndigheten för förnyelsebar energi




1. Minskat inköp av el från elhandelsbolaget
En solscellsanläggning producerar som bekant el just när solen skiner. Om man i samma ögonblick som elen produceras har elektriska apparater igång så används solelen direkt istället för att skickas ut på elnätet. Detta innebär i praktiken att man samtidigt minskar sitt inköp med precis lika mycket. Det är dock mycket svårt att använda all energi som produceras, speciellt om man har en mycket stor anläggning. Även en iskall vinterdag när elvärmen är påslagen på max så kommer en del av solelen att skickas ut på nätet. I vårat fall så nyttjar vi cirka 30% av all el som vi producerar, resten skickar vi ut som överskottsel på elnätet.

Ersättningen för minskat inköp av el beror såklart på rådande elpriser. Just nu ligger det på runt 85 öre / kWh.

2. Minskad elöverföringsavgift till nätägaren
För varje kWh som man köper från elhandelsbolaget så måste man betala en överföringsavgift till nätägaren. Den avgiften ska täcka de kostnader som nätägaren har för att leverera el just till din fastighet. Nätägaren kan man som bekant inte välja, man får den som råkar äga nätet just där man bor. Det är av absoluta vikt att man kontaktar sin nätägare för att de kostnadsfritt ska byta ut elmätaren som fastigheten är inkopplad mot. Samtidigt med detta så ska man få ett inmatningsabonnemang där man mäter hur mycket överskottsel som skickas ut på elnätet. Om man inte byter mätaren så får man en obehaglig överraskning, man får då nämligen betala för överskottsproduktionen!

Vår nätägare, Vattenfall, tar 23.5 öre / kWh, vilket vi då räknar bort för varje kWh som vi nyttjar av vår egen produktion.

3. Försäljning av överskottsel till ett elhandelsbolag
Den här posten är den viktigaste av alla delar, speciellt för stora anläggningar. Den innebär att man har ett inmatningsavtal med ett elhandelsbolag där bolaget åtar sig att köpa den överskottsproduktion man skickar ut på elnätet. I vårt fall så skickar vi ut cirka 70% av vår produktion på elnätet och vårat elhandelsbolag köper då all den elen för att sen kunna sälja den vidare till andra kunder. Givetvis så är det inte vår producerade el de köper (den går till närmaste grannarna istället), utan de köper rätten att sälja solcellsel motsvarande den mängd de har köpt av oss.

Vi har ett avtal med Falkenbergs Energi och de ersätter oss med 100 öre / kWh. Det finns numera en mängd elhandelsbolag som köper överskottsel, och det lönar sig verkligen att noggrannt jämföra avtalen mellan dem. Om regeringen lyckas sjösätta nettodebitering på årsbasis så kommer troligen skillnaderna mellan bolagens villkor att bli minimala, men det kommer att dröja innan vi är där.

4. Ersättning från nätägare för minskad belastning vid elöverföring
För varje kWh som går ut som överskott så kan man hos vissa nätägare få en ersättning för "minskat slitage" på elnätet. Öveskottselen går ju direkt till de närmaste grannarna och då behöver den inte transporteras långa sträckor för att nå dem. Ersättningen är mycket modest och motsvarar inte på långa vägar den kostnad som man själv betalar i elöverföringsavgift.

Vår nätägare, Vattenfall, ersätter oss med 7.5 öre / kWh för minskad belastning på elnätet.

5. Ersättning från energimyndigheten för förnyelsebar energi
2003 infördes ett stödsystem för att öka andelen förnyelsebar energi. Stödet ges till producenter som har ansökt och blivit godkända av Energimyndigheten. Stödet betalas då ut under de första 15 åren, eller max till år 2030 då stödsystemet tas ur bruk. Ersättningen ges till sol-, vind-, vatten-, våg- och viss biobränsleenergiproduktion. Systemet handhas av Svenska Kraftnät och är lite småknepigt att hantera. Systemet är anpassat för stora producenter och deet är väldigt många solcellsanläggningar där ägarna antingen har missat att ansöka om ersättningen eller helt enkelt inte orkat ta sig igenom allt pappersarbete. Tidigare innebar det även en initial kostnad vilket gjorde att man med en liten produktionsanläggning inte tjänade något på att ansluta sig. Nu tas inte avgiften ut och det är därför rekommenderat att man ansöker om stödet samt ett s.k. CESAR-konto för att kunna handla med elcertifikaten. Certifikaten har inte ett bestämt pris utan handlas på en öppen marknad. Elhandelsbolag är ålagda att en viss andel av den el de säljer måste vara förnyelsebar och de måste då köpa certifikat för att få sälja elen. För varje 1000 kWh man skickar ut på elnätet tilldelas man 1 certifikat.

Här kan man se hur dagspriset på elcertifikaten är:

torsdag 1 augusti 2013

1 Produktion i Juli 2013

Juli har varit en riktig kanonmånad vad gäller sol och solelproduktion hos oss. Det var väldigt nära att maj månads rekord slogs, men väderomslaget i början av veckan gjorde att rekordet stod sig.

Enligt prognosen ska vår anläggning ge cirka 1272 kWh under juli månad. Resultatet blev istället imponerande 1501 kWh, dvs 229 kWh mer eller 18% mer om man hellre vill.

Dessa 1501 kWh har gett oss cirka 1950:- i ersättning.
Här syns tydligt hur mycket mer än prognosen som anläggningen har producerats. 
Årsförbrukningen fortsätter att minska, och kommer så göra i två till månader. Just nu ser det ut som att vi når en förbrukning på cirka 2000 kWh per år, något som ska pressas ner mot 0 så snart det går.

Juli är den månad som har gett bäst totalresultat. Det har gått mindre hushållsel än vanligt och produktionen har varit mycket bra.