0 Jämförelse av solelproduktion i Sverige och Tyskland

Jag har i tidigare inlägg hävdat att den energi en solcellsanläggning i Sverige är fullt jämförbar med den energi samma anläggning skulle producerat i Tyskland. Detta skulle då bero på att vi i Sverige har relativt många soltimmar och att solpanelerna producerar bättre i kallare klimat. Jag har nu jämfört en likadan installation på olika orter i Sverige och Tyskland för att se om detta verkligen stämmer.

För att jämföra hur elproduktionen ser ut på olika platser har jag använt mig av programmet LynxPlanner. Programmet är utvecklat av en dansk tillverkare av växelriktare, dvs den delen i solcellssystemet som omvandlar likspänning till växelspänning. Programmet tar hänsyn till solinstrålning, temperaturer, förluster vid omvandling etc och simulerar fram ett resultat som med hyffsat god precision visar hur mycket elenergi ett givet system kan ge. Jämförelsetalet jag presenterar är kWh / installerad kW under ett helt år.

Det är som man kan se i grafen ovan förbluffande liten skillnad mellan Sverige och Tyskland. Visby ligger högst vad gäller utbyte och det beror med stor sannolikhet på att det är väldigt många soltimmar på Gotland. Att även orterna längre norrut i Sverige ger relativt mycket beror också på högt antal soltimmar, men även att solcellerna jobbar bättre när temperaturen är lägre. Värt att notera är att jag inte har räknat in skuggningseffekter av träd och snö, vilket gör att i de områden där det förekommer mycket snö så minskar såklart årsutbytet. Men då snön ligger som tyngst så orkar sig knappt solen upp över horisonten och även en helt snöfri anläggning producerar ofta mindre än 5% av årsutbytet under just dessa månader.

Så här ser fördelningen ut av orterna i jämförelsen. I Tyskland är det München som ligger högst med 1065 kWh/kW, medan Hamburg ligger betydligt lägre.

Tyskland har som bekant mycket fler solcellsinstallationer än i Sverige, ungefär 1300 gånger mer i effekt räknat. Under 2011 installerades det varje dag nästan tre gånger så mycket solceller i Tyskland som det gjordes under hela året i Sverige och 2012 ser ut att haft liknande utveckling. Men det är inte solförutsättningarna som är orsaken om man får tro min kortfattade jämförelse. Det är, som jag tidigare har nämnt, oviljan hos våra politiker att göra det lättare att som privatperson sälja överskottsel som har varit det stora problemet.

Nu börjar detta dock förändras och jag tror att vi med start de närmaste åren kommer att se en utveckling liknande den i Tyskland. Det är redan nu möjligt att vara både miljövänlig och samtidigt spara en betydande summa pengar, och jag ska göra mitt bästa för att förklara hur detta kan ske i kommande inlägg!

4 Det är inte solen som saknas i Sverige, det är viljan

Många har uppfattningen av att Sverige inte lämpar sig väl för solenergi på grund av den relativt låga instrålningen, men det är inte riktigt sant. Det finns mycket mätdata kring solinstålning att finna på nätet och man ser ganska snabbt att solinstrålningen i större delen av Sverige faktiskt kan mäta sig med den i Tyskland, och att förutsättningarna för tillvaratagande av solenergi därför är nästintill likvärdiga.

I kartorna över Sverige och Tyskland visas solinstrålningen över ett helt år mätt i kWh/m². Dvs den totala mängden solenergi som strålas på en horisontell kvadratmeterstor yta. Man kan se att Sverige har lägre solinstrålning i snitt, men att det i praktiken inte skiljer särskilt mycket. En effekt som ej syns i bilderna är att den lägre medeltemperaturen i Sverige gör att man får mer el-energi av samma mängd solenergi. Detta beror på att solcellerna blir mindre effektiva ju varmare de är. I ett senare inlägg ska jag visa hur mycket solel exakt samma solcellsanläggning producerar i Sverige jämfört med Tyskland. 

Varför jämför jag då med Tyskland? Jo, i Tyskland har installation av solceller på privata hus formligen exploderat, medan det i Sverige går extremt långsamt. Orsaken till detta går att finna i den nästintill icke befintliga satsningen på att lösa de legala hinder som gjort att exempelvis nettodebitering inte har varit möjlig. Nettodebitering skulle lösa ett av de större problemen när det gäller solenergi; att kunna "lagra" det överskott som produceras under soliga sommarmånader till de mörka vintermånaderna. I Tyskland garanterades dessutom privatpersoner som investerat i solceller en ersättning för varje varje kWh i överskott under de första 20 åren efter installationen. Detta medför att risken med investeringen minskar drastiskt.

Hur ser det ut i Sverige då? Att regeringen efter flera års hänvisning till pågående utredningar fortfarande diskuterar hur man ska lösa skattefrågan är löjeväckande. Man hänvisar till att EU-lagstiftningen sätter käppar i hjulen och att det på grund av den inte är så lätt att introducera nettodebitering. Men just detta problem har flertalet andra EU-länder löst sedan flera år tillbaka. Det är snarare att intresset saknas från politiskt håll som är det verkliga problemet. Just nu är det privata företag som driver utvecklingen framåt, företag som med mer eller mindre smarta lösningar erbjuder varianter av nettodebitering. Mer om detta i kommande inlägg!

Följande bild är från det Europeiska konsortiet PV Grid. Bilden visar en kartläggning av svårt det är för en privatperson i olika länder att gå igenom de administrativa processer som krävs för att i slutänden kunna koppla på sin solel-anläggning på kraftnätet. Sverige ligger ensamt på botten. Det är alltså inte enbart avsaknaden av nettodebitering och olika skattefrågor som är problement, det är även den oerhört byråkratiska pappersexcercis som gör att många ger upp innan man ens har försökt.

smart

fair

improvable

troublesome

bad

Frågan är när vi i Sverige får samma förutsättningar som så många andra länder redan har? Regeringen har lovat att utredningen ska vara klar senast den 14e juni i år: http://www.regeringen.se/sb/d/15686/a/192088

0 Solceller sjunker dramatiskt i pris

Det som talar för att en investering i solceller blivit allt bättre de senaste åren har framförallt med den goda prisutvecklingen på solcellsmoduler att göra. För bara några år sedan var det svårt att få en kalkyl att gå ihop ekonomiskt, och det var då mest engagerade miljövänner som i många fall såg det som sin hobby att installera solceller, en hobby som då fick kosta ganska mycket pengar. En solcellsanläggning för några år sedan var helt enkelt en olönsam investering om man enbart värderar vinsten i pengar.  

Många har föreställningen om att det fortfarande är olönsamt med solceller, och om man utgår från en kalkyl gjord med priset som rådde för några år sedan så har man rätt. Däremot har priset sjunkit så dramatiskt att man idag får ett helt annat resultat. Orsaken till det kraftiga prisfallet beror främst på att produktion av billiga solpaneler i Kina formligen har exploderat de senaste åren och i och med detta har  priserna pressats ned från orimligt höga nivåer till dagens mer rimliga.

Nedan är en graf som visar prisutvecklingen uttryckt i € sedan mars 2010 till november 2012, dvs mindre än tre års tid. Under den tiden har priset per watt för kristallina solceller i Tyskland minskat till 41% av vad de kostade i mars 2010, en rejäl påverkan på kalkylen. Man betalade alltså 2.4 gånger mer för varje watt för mindre än tre år sedan! Värt att notera är att det svenska priset är slutkundspris i Sverige, baserat på egen efterforskning om de billigaste panelerna i svenska onlinebutiker. De övriga är inköpskostnad för företag som själva säljer panelerna vidare och datat baseras på genomsnittspriset av cirka 1500 offerter, från hemsidan http://www.sologico.com/.

Nu består en solcellsanläggning inte enbart av solpaneler och priserna för övriga delar har inte haft samma dramatiska prisnedgång, men då panelerna står för en betydande del av totalkostnaden så påverkar det väldigt mycket. I vår anläggning stod panelerna för cirka 75% av totalkostnaden.

Hur länge trenden med kraftigt sjunkande priser kommer att hålla i sig är svår att avgöra, men analyser av experter inom området talar för fortsatt sjunkande priser under en lång tid framöver. En del spår till och med att det kan fortsätta så länge som till 2025: http://www.nearzero.org/reports/pv-learning

Hur det än ser ut med den framtida utvecklingen så kan man konstatera att det finns anledning till att göra om sin gamla uträkning på lönsamheten i att sätta upp solceller på sitt tak.

0 Första inlägget

Hej och välkommen till bloggen Solkalkyl!

Tanken med bloggen är att skapa ett intresse kring solceller samt att öka medvetenheten kring de möjligheter som idag finns för att faktiskt spara både pengar och miljö. Namnet Solkalkyl är tänkt att spegla fokuset på bloggen, dvs hur man kan tänka när man räknar på om det är lönsamt att göra en investering i en egen solcellsanläggning. Förutom detta så vill jag även lyfta fram teknikutvecklingen inom området och en del inlägg kommer då troligen vara lite mer tekniskt fokuserade.

Lagom till starten av 2013 så har vi installerat en 10.36 kW solelanläggning på vår villa. Vår kalkyl kommer löpande att jämföras med det faktiska utfallet och resultatet presenteras här på bloggen.

För tillfället är el-produktionen väldigt låg, i december var den till och med obefintlig på grund av all snö som har lagt sig på panelerna. Men då solen ändå inte tar sig särskilt högt upp över horisonten så blir det inte så stort bortfall, så det är inte så stor mening med att skotta bort all snö.

Soligt men snötäcket vilar tungt på solcellerna!

Efter att bilden togs har det kommit ytterligare 50 cm snö