0 Produktion i November 2014

Jag läste precis att Stockholm har fått totalt 5 soltimmar i november. Det stämmer ganska bra med min egen uppfattning om att jag knappt minns när det faktiskt var klart väder senast, november har i år varit envist grått.

Årets novemberproduktion visar att känslan helt klart har verklighetsförankring. Då förra året gav totalt 129 kWh så har årets november endast gett 54 kWh. Nu gör ju detta fortfarande ingenting då vi ännu inte lyckats slösa bort tillräckligt med energi för att slippa straffavgiften vid överproduktion.

Rullande årsproduktion uppgår nu till 8747 kWh, vilket ger ett värde på 0.84 kWh/installerad watt.

Förbrukningen kryper sig sakta mot nollstrecket. Innan nyår måste vi komma över 0.

Klart lägre produktion än prognos och tidigare år. Grått och trist...

Lite mera förbrukning än oktober.

0 Produktion oktober 2014

Oktober har bjudit på ett ritkigt grått och tråkigt solcellsväder. Produktionen ligger på ungefär två tredjedelar av vad tidigare års oktobermånader har gett. Totalt gav anläggningen 229 kWh under oktober, vilket kan jämföras med de 345 kWh som oktober enligt prognosen ska ge.

Nu gör ju detta egentligen ingenting för oss, detta då vi annars måste slösa bort överproduktionen innan nyår. Då vi nu har slagit på värmen i huset så har vi även sett till att våra elradiatorer får stötta luftvärmepumpen, vilket också leder till ökad energiförbrukning. Innan oktober var överskottet cirka 400 kWh, nu har det minskat till 200 kWh.

Årsförbrukningen går åt rätt håll, snart över nollan igen.

Betydligt sämre oktober i år.

Ökad förbrukning, samt minskad produktion. Nästan som åren utan anläggningen.

0 Solcellspriser oktober 2014

Priserna på solceller fortsätter att sjunka, om än något långsammare än vad det har gjort tidigare år. I Kina kan man nu se att priserna har stabiliserats på låga nivåer efter att ha sjunkit ungefär 5% sedan årsskiftet. I Europa är priserna fortfarande betydligt högre, men här sjunker priserna i en snabbare takt än i Kina. Sedan årsskiftet har priserna i Europa minskat med drygt 10%. Sverige ligger fortfarande med ett betydande prispåslag jämfört med priserna i Tyskland.

Som man kan se i prisutvecklingen nedan så har årstakten ändrats sedan någon gång under 2012. Innan dess sjönk priserna med cirka 30% per år. Man kan också se att de Europeiska priserna närmar sig priserna i Kina, vilket för tillfället får anses vara det prisgolv på marknaden.

För att sänka priserna markant från dagens nivåer så behövs troligen ny produktionsteknik tas fram, alternativt helt annan teknologi, exempelvis tunnfilms-solceller. Ikea har börjat lansera platta solcellspaket i vissa länder som baseras på tunnfilmsteknologi. Om dessa vinner mark så kommer priserna troligen pressas rejält framöver.

0 Svensk solcellsteknik i framkanten

Svensk forskning inom solcellsteknik har länge varit i framkanten vad gäller både nya material samt verkningsgrad. Uppsala universitet har haft stora framgångar inom området och för några år sedan startades ett företag vid namn Solibro, numera Kinaägt, som tog tekniken ut i näringslivet. Tekniken grundar sig på den mångåriga forskningen på Uppsala universitet och är av typen CIGS (Koppar, Indium, Gallium, Selenid), en så kallad tunnfilmsolcell. Tunnfilmsolceller har en klar fördel när det gäller materialåtgång, jordens resurser belastas därmed mindre än av vanliga kiselsolceller. Detta leder även till att tekniken är billigare, vilket ger lägre pris för oss konsumenter. IKEA har nu börjat sälja dessa moduler i några länder och har planer på att utöka affärsområdet.

Problemet har dock varit att verkningsgraden och livslängden inte varit lika bra, förrän nu. I en fabrik som ska produktionssättas efter nyår ska Solibro-tekniken producera tunnfilmsolceller med en modulverkningsgrad på hela 18.7% Det är till och med ett par procentenheter högre än de kristallina vi har på vårat tak!

I Uppsala konkurrerar man även med en helt annan solcellsteknik, Grätzel-solceller. Det som fascinerar mig mest med tekniken är att den inte kräver riktigt solljus, tekniken fungerar även på ljus från vanliga lampor. Företaget bakom tekniken - Exeger - har många spännande förslag på vad man kan använda detta till.

Läs mer om detta på veckans affärer.

0 Produktion i september 2014

September månads produktion är nu summerad. Prognosen var att månaden skulle ge 664 kWh, men med det fina vädret som varit så slås prognosen med råge. Månaden gav totalt 865 kWh, vilket är mer än 100 kWh bättre än förra årets september. Totala elförbrukningen var något högre i år, men den rullande årsförbrukningen fortsätter att sjunka och ligger nu på -413 kWh.

För övrigt så har det varit väldigt tyst om arbetet med skattereduktion för mikroproduktion. Det kanske inte är den högst prioriterade frågan just nu, men det vore väldigt trevligt att höra något om hur man ämnar fortsätta arbetet.

Rullande årsförbrukning ligger stabilt under 0. Troligen kommer vi justera upp värdet genom att inte elda lika mycket i kaminen under oktober till december.

Klart högre produktion än förra året. Simuleringen är som vanligt i underkant.

September är sista månaden på året där produktionen överstiger förbrukningen.

1 Produktion i Augusti 2014

Tiden går fort ibland, jag insåg idag att jag inte har skrivit något nytt inlägg sedan förra månadens produktionsuppföljning. Jag hoppas kunna åtgärda detta under hösten, möjligen blir det tid till lite mer inomhusaktiviteter då när kylan och mörkret kryper sig närmare.

Om juli var en rekordmånad vad gäller både soltimmar och värme så har augusti varit mer av en normal svensk sommarmånad. I år fick vi 1205 kWh, vilket är något lägre än förra året men trots detta så är det nästan 15% mer än prognostiserat.

Fortfarande ligger rullande årsförbrukningen under 0. Kanske skulle man på allvar överväga en elbil?

Årsförbrukningen stiger lite, men ligger fortfarande en bra bit under 0 kWh/år.

Produktionen motsvarar prognosen väl, men når inte riktigt upp till augusti 2013.

Augusti är näst sista månaden på året med mer solelproduktion än förbrukning.

0 Produktion i juli 2014

Juli kan nu summeras till en av de varmaste och soligaste månaderna jag har varit med om. Temperaturer över 30 grader och solsken från morgon till kväll, det är nästan så att en solenergi-förespråkare som jag önskar lite paus! (bara nästan).

Vi kan konstatera att det är nytt rekord på solenergi-fronten sedan vi installerade anläggningen. Visserligen sjunker effektiviteten när temperaturen ökar, 0.23% per Kelvin, men det balanseras upp av den evigt skinande solen.

Totalt producerades 1498 kWh (0.144 kWh/W) vilket är nästan 100 kWh mer än förra årets maj som var tidigare rekordmånad. 12 månaders rullande produktion är nu rekordhögt även det, 8869 kWh eller 0.86 kWh/W.

Rullande årsförbrukning fortsätter att minska. Innan nyår måste vi öka förbrukningen...

Produktionsrekord, mycket högre än prognos 

Totalt netto efter egen förbrukning blev -1118 kWh. Många sol-kWh till våra grannar!

0 Solcellspriserna i Juli

Priserna har efter en tids kräftgång nu återtagit den klara riktningen nedåt. Prisfallet är inte riktigt lika skarpt som det varit udner senare år, men sedan årsskiftet har priserna sjunkit med 7.2% i Tyskland, jämfört med 3.0% sett 12 månader bakåt.

I sverige ser det ut som att priserna har sjunkit, men det beror på att tabellen nedan är uttryckt i Euro. Då kronan har tappat mycket mot Euro på sistone så ser det ut om att priserna i Sverige har sjunkit kraftigt, något som jag själv inte har kunnat verifiera.

Oavsett vilket så innebär lägre världsmarknadspris att priserna även kommer att pressas i Sverige. Vi kan no gräkna med att därför se rekordlåga priser på hemmaplan framöver.

Priserna är uttryckt i €/W, och hämtas från www.solarserver.com

0 Produktion i juni 2014

Nu har jag summerat juni månads produktion, en månad som började ganska dåligt men som tog sig bra mot slutet. Jag har varit mycket nyfiken på hur det skulle se ut efter juni, detta då jag misstänkt att vi skulle hamna på negativ årsförbrukning sett 12 månader tillbaka.

Min "farhågor" besannades men jag måste haft någon form av glädjekalkyl när jag var för några veckor sedan trodde att vi skulle nå nästan 1.000 kWh negativt resultat på rullande året. Riktigt så bra blev det inte, det blev -280kWh, men det gör ingenting. Vi slipper ju då bränna bort så mycket onödig energi innan nyår för att undvika överproduktion.

Enligt prognosen ska juni ge 1399 kWh, och utfallet blev väldigt nära. Totalt sken det in 1421 friska kWh. Detta gör att anläggningen för tillfället ligger på en rullande årsproduktion på 8772 kWh, eller cirka 0.85 kWh/W, ett helt ok värde med tanke på förutsättningarna.

Produktionen motsvarar förväntningarna

Rullande årsförbrukning nu nere på -280 kWh

Klart lägre förbrukning i juni i år

1 Momsregistrering eller inte? Oklarhet kring regeringens skattereduktion för egenproducerad el

I media kan man nu läsa glada tillrop (exempelvis Dagens Industri) om att det äntligen är klarlagt hur skattesituationen för egen el-produktion kommer att se ut. Svensk Energi och svenska elbranschen har hedervärt lobbat för att det ska vara så enkelt som möjligt för en villaägare att producera sin egen el samt att sälja det överskott som oundvikligen sker. I en pressrelease beskrivs ett klargörande från skatteverket som en vinst i sammanhanget (Pressrelease från Svensk Energi).

Om man läser skatteverkets Skatteverkets klargörande från förra veckan så framgår flera intressanta saker.

Punkt 1 Solcellsanläggningen innebär inte att man räknas ha en näringsverksamhet. Schablonavdraget på 40.000 innebär att man ej behöver beskatta intäkterna från solcellerna

Punkt 2
Då en privat solcellsanläggning ej bedöms vara en näringsverksamhet så slipper man även energiskatten. Detta villkoras med regler som de flesta solcellsägare ej drabbas av.

Punkt 3.1
Det är här som jag blir fundersam. Skatteverket menar att även om verksamheten inte är en näringsverksamhet så ska man ändå registrera sig för mervärdesskatt och betala moms på den el man säljer till sitt elhandelsbolag.

"Skatteverket anser att rättsläget är klarlagt. Det är därmed en ekonomisk verksamhet när en solcellsanläggning installeras på en villa och man mot ersättning kontinuerligt säljer antingen all el eller endast överskottselen in på elnätet. Någon beloppsgräns finns inte för mervärdesskatten. Skyldigheten att registrera sig för och betala mervärdesskatt gäller alltså oavsett belopp."

Detta har tidigare diskuteras och energiminister Anna-Karin Hatt har både i programmet Klotet på P1, samt på sin egen blog förtydligat hur reglerna är tänkta att fungera. I Blogginlägget framgår tydligt att man från regeringens sida inte anser att man ska behöva momsregistrera sig.

Denna slutsats går alltså tvärt emot skatteverkets bedömning, och så länge det är skatteverket som granskar våra deklarationen så är det deras tolkning som gäller. För fyra dagar sedan kungjorde regeringen att förslaget måste göras om och att det nu som först kan träda i kraft i januari 2015 (Vissa justeringar av förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el). Orsaken sägs vara att man nu bedömer att förslaget inte kommer att godkännas av EU-kommissionen och därför måste arbetas om. Se även artikel hos Ny Teknik.

Vi kan alltså vara helt säkra på att det inte alls är säkert hur framtiden ser ut för egen elproduktion i Sverige.

1 Plusenergihus! Samt produktionsrekord

Idag har två rekord slagits. Dels så har dagsproduktionen slagit rekord med en notering på 71 kWh på en och samma dag. Men framförallt så har nu den rullande årsförbrukningen för första gången trillat ner under 0 kWh. Med dagens produktion inräknat så har vi en årsförbrukning på -35 kWh. Om juni fortsätter lika bra som inledningen så kommer vi att närma oss -1000 kWh. Det är såklart jätteroligt men samtidigt så aktualiseras problemet med att man inte får producera mer el än man gör av med.

Under tiden vi njuter av solen så får vi nog nu ta reda på hur detta ska hanteras, helst vill vi ju inte slösa bort energin bara för att reglerna är dåligt utformade. Tyvärr ser ju inte de kommande reglerna ut att vara bättre på den här punkten, men vem vet hur reglerna kommer att se ut efter höstens val?

Det hade ju varit någorlunda ok om man kunde skänka bort överskottet, men det är faktiskt så att all eventuell överproduktion istället kommer att kosta oss pengar. Var ligger rimligheten i detta?

0 Produktion i maj 2014

Maj månad var förra årets bästa månad för solelproduktionen, rent av bästa månaden någonsin sedan driftsättningen. Totalt registrerades då 1512 kWh vilket var cirka 10% mer än prognosen. Juni borde vara snäppet bättre, men ett kortare driftstopp gjorde att juni inte nådde riktigt ända fram.

I år började dock maj riktigt uselt i våra trakter. Den molniga och regniga inledningen av maj gjorde att vi såg ut att knappt nå mars resultat. Men som tur var så repade sig vädret rejält och avslutningen är svår att klaga på (även om festivalbesökarna på This is Hultsfred och Stockholm Fields säkert tycker annorlunda).

Maj gav totalt 1351 kWh, knappt 8 kWh under prognosen men ändå helt ok. Resultatet innebär att 2014 än så länge har ett 3324 kWh, vilket också råkar vara 8 kWh lägre än prognosen. I år verkar simuleringsprogrammet ge ett resultat som verkligen liknar det vi ser i verkligheten.

Vår rullande årsförbrukning ökar något, från 18 kWh till 255 kWh, det var inte bara dåligt med soltimmar, det var även så pass kallt att värmepumpen fått arbeta mer i år.

Senaste elräknignen var på -500:-, nästa blir ännu trevligare!
Har vi tur med vädret slår vi nog rekordet nästa månad :)

Produktionen ligger i linje med prognosen.

Rullande årsförbrukningen ligger nära 0 kWh, vilket innebär att anläggningen är lagom dimensionerad.

Något högre förbrukning än förra året, men 664 kWh överproduktion blev det i maj.

1 Vad är viktigast, installerad W per krona, eller producerad kWh per krona?

Idag var en mycket bra dag för solcellsvännen i mig. Dels så har solen tagit rejäl revansch på den småtråkiga första halvan av maj med årsproduktionsrekord på 65 kWh på en dag som resultat, men framförallt så var jag på en "kvartersvisning" av en solcellsanläggning i grannskapet. Visningen var arrangerad av våra goda grannar i samarbete med deras leverantör av solcellssystemet (Miljö & EnergiAnsvar), och det var både trevligt och lärorikt. När vi själva skaffade vår solcellsanläggninge för snart två år sedan så var det många nyfikna blickar från förbipasserande grannar, och det var nu mycket tydligt att intresset för en egen anläggning har ökar rejält i grannskapet. Jag skulle tippa på att det snart dyker upp fler anläggningar i området.

Visningen började med en kort genomgång av den aktuella installationen. Det handlar om en anläggning på 9.6 kW som är installerad på tre olika takytor, varav två är riktade mot väster och en mot öster. Det är alltså tre strängar som är inkopplade mot en 3-fas växelriktare. Med tanke på takytornas riktning så är inte anläggningen helt optimal, men den prognosticerade elproduktionen på minst 7000 kWh / år är ändå mycket bra.

Just detta var något som leverantören lyfter fram som typiskt. Det finns väldigt få villor som faktiskt har exakt den rätta takvinkeln och riktningen och som samtidigt saknar skuggning. Men det är ok, det gör inte så mycket på totalproduktionen att det gör investeringen olönsam. Det är idag så pass stor marginal när det gäller ekonomin i en solcellsinstallation att fler och fler "mindre optimala" installationer faktiskt är lönsamma.

Något annat jag tyckte var tankeväckande är hur man (jag själv inräknad) oftast jämför priser på solcellspaneler på hur mycket varje watt kostar. Självklart tittar man även på andra egenskaper såsom fysisk storlek, utseende, garantier, effektförluster vid högre temperaturer osv när man väl väljer sina paneler, men just SEK/W är det enklaste sättet att jämföra två olika paneler med varandra. Anledningen till att man använder det som jämförelse är att det är lätt att räkna på. Man kan med simuleringsprogram snabbt räkna ut hur stor produktion man kan förvänta sig, samt beäkna någon form av enklare ekonomisk kalkyl med hjälp av detta värde. Men detta värde är egentligen en form av momentant värde som endast gäller för en ny, fullt fungerande solcell. Under årens lopp så minskar produktionen, ofta approximerat linjärt uttryckt som "80% effektgaranti efter 25 år".  Detta innebär att man garanterar att effekten är minst 80% efter 25 år, men det innebär inte att panelerna per definition inte fungerar efter 25 år.

Utvecklingen av solceller går snabbt framåt, både var gäller produktionskostnad och verkningsgrad, men även vad gäller just hur mycket effekt solpaneler tappar effekt över åren. Idag finns det paneler vars effektgaranti sträcker sig till 87% över 30 år, och det är mycket intressant för våra kalkyler. Låt mig ta följande som ett förenklat räkneexempel (i exemplet räknar jag med att man får ut 80% av märkeffekten i kWh/år, vilket varierar ganska mycket mellan olika installationer) :

Panel 1:
Effekt 300 W, 80% effektgaranti efter 25 år, beräknad livslängd 40 år.
Pris: 3000 SEK = 10 SEK / W

Panel 2:
Effekt 300 W, 87% effektgaranti efter 30 år, beräknad livslängd 40 år.
Pris: 3300 SEK = 11 SEK / W

Vid en första anblick är Panel 1 en solklar vinnare. Panel 2, med samma märkeffekt är 10% dyrare.
Men hur ser det ut efter 40 år?

Kostnad per producerad kWh
Panel 1: Produktion på 40 år cirka 8550 kWh, vilket innebär en kostnad på 35 öre per producerad kWh
Panel 2: Produktion på 40 år cirka 9304 kWh, vilket innebär en kostnad på 35 öre per producerad kWh

På 40 års sikt så kostar alltså båda panelerna lika mycket om man ser på den totala produktionskostnaden. Skulle man räkna med ännu längre livslängd så blir panel 2 en klar vinnare. Men, det finns många osäkerhetsfaktorer som gör att det är vanskligt att göra en kalkyl över så lång tid. Framförallt så vet vi inte hur elpriset utvecklas i framtiden. Med ett lägre inköpspris så minskar man risken för framtida osäkerhetsfaktorer, något vi tyvärr lider av i Sverige idag.

Slutsats
Det är svårt att dra några klara slutsatser kring vad som egentligen är bäst. Det står klart att man bör hålla koll på effektgarantin, men den måste alltid ställas i relation till panelkostnaden. Vad som helt klart är positivt för oss konsumenter är dock att vi ser både lägre priser och samtidigt ökad effektgaranti!

(Inlägget är på inget sätt sponsrat av ovan nämnda leverantör)

1 Produktion i april 2014

April månad är nu summerad och det blev ett trevligt slutresultat. Det har varit mycket fint aprilväder ute hos oss och solen har inte bara visat sig väldigt ofta, den har även lyckats pricka in de bästa dagarna under helgerna som varit.

Under april månad producerade anläggningen 1202 kWh. Detta är 86 kWh mer än förra årets april, och hela 237 kWh mer än vad prognosen visar. Som tidigare konstaterat så är prognosen i underkant på under årets ljusare månader. Det är dock lite intressant att notera att från första februari fram till den sista april så har faktiskt årets utfall blivit exakt på kWh som prognosticerat, dvs 1973 kWh. 

Samtidigt som produktionen varit hög så har även energiförbrukningen i hushållet varit relativt lågt. Detta innebär att vårat rullande nettobehov av köpt el nu ligger på 18 kWh. Vi är alltså väldigt nära att ha ett plusenergihus (bortsett från vår spiskassett där vi eldar cirka 4-5 kubikmeter ved över året).

Visserligen skiner solen precis i detta nu, men maj månad började lite oväntat med ett snöoväder. Vi får hoppas att månaden skärper till sig!

Betydligt högre produktion än prognos

18 kWh i nettoförbrukning

April blir liksom förra året första månaden med med mer produktion än konsumtion

0 Var femte hushåll överväger egen elproduktion

Svensk Energi har i en undersökning hos svenska hushåll att intresset för egen elproduktion formligen har exploderat. Vi har som bekant haft ett strålande år bakom oss med en installationstakt av solceller som varit utöver det vanliga. Nu säger sig vart femte hushåll vara intresserade av att inom en femårsperiod investera i antingen solceller eller en egen vindsnurra.

I undersökningen, vars sammandrag man kan läsa här, framkommer även vilka orsakerna är för de hushåll som inte kan tänka sig en sådan investering. Det vanligaste skälet är att man inte tror att det är lönsamt, och det är en argumentation jag ofta har stött på. Det handlar då ofta om personer som någon gång för flera år sedan gått i solcellstankar, men blivit avskräckta av det höga inköpspriset. Glädjande nog har solcellspriserna sjunkit så mycket att argumentet att det inte är ekonomiskt lönsamt tappat fotfästet och det är nu ganska enkelt att visa även på ekonomiska fördelar med egenproducerad solel.

Ett annat skäl till varför man inte vill investera handlar om regelverket. Man anser att det verkar alldeles för krångligt och tidskrävande att sätta sig in i hur det fungerar. Jag kan bara hålla med, det är i Sverige otroligt krångliga regler och det kräver att man verkligen är intresserad för att man ska förstå allt. Att Sverige var det enda land inom EU som fick betyget "dåligt" när det gällde detta är talande (se länk).

Jag tror även att bland de 20% som faktiskt funderar på att starta egen elproduktion så kommer en betydande andel att avskräckas av just byråkratin. Med tanke på att regeringens nuvarande förslag på alternativ till nettodebitering kommer att göra det ännu svårare så riskerar vi nu att bryta en i annars väldigt positiv trend. Ersättningen för elproduktionen ska nu skötas med hjälp av Inkomsdeklaration. Hur många av er vände redan vid dörren?

0 Fler länder i Europa når Grid Parity

Grid Parity är ett intressant begrepp som  används inom området för förnyelsebar energi för att beskriva när ett visst förnyelsebart energislag når den prisnivå att det kan konkurrera med det pris man i landet får betala för elen från nätet. En viktig aspekt i detta är att man ej får räkna in statliga subventioner, utan energislaget måste helt själv kunna nå denna nivå.

Ett antal parameterar samarbetar för att uppnå denna nivå, men framförallt ett par stycken sticker ut.
Det mest uppenbara är såklart det elpris man betalar för den el man köper på nätet, ju dyrare elen är desto mer blir den el som solceller producerar värd.

Nästa parameter handlar såklart om kostnaden för solcellerna. Vi har här sett att solcellspriserna sjunkit kraftigt under många år. För 10 år sedan var det svårt att få ens den mest optimistika ekonomiska kalkylen för solceller att gå ihop, idag ser det helt annorlunda ut.

På vissa ställen i världen nådde man för vindkraft Grid Parity år 2000. Solceller har däremot inte ens varit i närheten av detta. Det var inte förrän 2013 som man i Spanien nådde den nivån, framförallt beroende på de sjunkande priserna i kombination god tillgång till sol (elpriset sjönk något under i Spanien 2013) (källa Wikipedia)

Nu har en ny undersökning gjorts av Eclareon, och ytterligare två länder har sällat sig till listan av länder som nått Grid Parity. Man kan konstatera att det handlar om två länder i Europa med stor andel solcellsinstallationer; Italien och Tyskland (Ladda ner pdf-rapport här)

I Sverige har vi ännu inte nått Grid Parity, men frågan är nog snarare när än om vi gör det. Vi har i dagsläget ett av europas lägsta elpriser, men hur länge håller det i sig?

0 Produktion i mars 2014

Mars månad gav klart lägre utbyte än förra året, men blev liksom 2013 första månaden på året då anläggningen gått plus ekonomiskt sett. Produktionen uppgick till 635 kWh jämfört med 794 kWh för ett år sedan. Det är dock väldigt nära de 642 kWh som simuleringen visar så det får anses vara ett väntat resultat.

Det som är intressant är att mars innebär startskottet för åtta månader i sträck då vi går plus på solcellerna. Det innebär i praktiken att vi inte kommer behöva betala någon elräkning mer förrän i november.

Då temperaturen varit förhållandevis hög så har även elförbrukningen sjunkit i vårat hus. Detta har lett till att vår rullande årsförbrukning nu är nere på 236 kWh/år, väldigt nära målet på 0 kWh/år!

Produktionen motsvarar förväntningarna

Snart närmar vi oss ett plusenergihus. Innan året är slut måste vi fundera på en lösning för att inte råka bli nettoproduenter.

Trots lägre produktion i år så minskar förbrukningen marknat i mars i år. Det är nära att vi producerar lika mycket energi som vi gör av med.

0 Solcellspriserna i februari

Det är inga större prisrörelser för tillfället på solcellsmarknaden. Priserna i Kina och övriga Asien stiger lite, men det är på marginalen. Det börjar dock synas ganska tydligt att tidigare års utveckling börjar mattas av nu. För några år sedan låg prissänkningen stadigt på runt 30% per år, men om man tittar 12 månader tillbaka nu så är prissänkningen i Europa runt 10-12%, medan priserna faktiskt har ökat med ungefär 10% i Kina. 

Det svenska utbudet på solceller ökar och därmed konkurrensen. Det stora gapet mellan priserna i Sverige jämfört med resten av världen minskar månad för månad som en följd av detta. Troligen kommer detta att fortsätta och innebär för svenska konsumenter fortsatt prisjustering nedåt. 

0 Fördubblad installationstakt under 2013

2013 var ett på flera sätt ett riktigt rekordår för solenergin i Sverige. Vädermässigt var det ett kanonår för solelproduktionen, något som för vår del resulterade i klart högre produktion än vad vi hade förväntat oss. Även intresset för solceller ökade rejält under året och nettodebiteringsfrågan har varit på många politikers agendor under året. Vi har ännu inte sett om det slutgiltiga förslaget kommer att klubbas igenom, men målsättningen för regeringen är att det ska göras under sommaren 2014.

Idag publicerade Energimyndigheten en rapport som visar på att installationstakten av solceller mer än fördubblats under 2013 jämfört med det tidigare rekordåret 2012 (Energimyndighetens pressmeddelande). Under 2013 installerades det 19MW solceller, jämfört med 8.3 MW under 2012. Förklaringen anses vara de sjunkande priserna samt det ökade intresset för förnyelsebar energi. Ökningen ligger i linje med hur siffrorna ser ut i USA så det är inget svenskt fenomen (Solcellsrekord i USA).

Sammanfattningsvis så ser det ljust ut för solcellsmarknaden. Med ökat intresse för egen el så kan även leverantörerna stabiliseras och köpa in större mängder, med lägre pris som följd, samt minska riskerna för att företagen går i konkurs. Med större och stabilare aktörer på marknaden så borde osäkerheten kring så pass långsiktiga investeringar som det handlar om minska.

0 Produktion i Februari 2014

Det har inte hänt så mycket här på bloggen ett tag, men nu har  jag framöver mer tid till fler inlägg. Jag börjar med månadens uppdatering vad gäller solelproduktion. Januari var ju riktigt solfattigt och gav ett riktigt lågt resultat, men visst har det sett ljusare ut under februari?

Jodå, i februari har vår anläggning producerat 129 kWh, vilket är nästan dubbelt så mycket som i februari förra året. Anledningen är solklar, det har varit väldigt lite snö som täckt taket i år. Visserligen är det knappt hälften av vad prognosen visat, men det har jag konstaterat tidigare att prognosen på vintermånaderna visar för högt och på sommarmånaderna för lågt.

Samtidigt som produktionen har ökat så har även elförbrukningen i vårat hus varit rekordlågt. Kombinationen gör att vi nu är nere på en årsförbrukning på 404 kWh. Det är både glädjande och lite oroväckande. Med dagens konstiga regler vad gäller mikroproduktion så gäller det att se till att man per kalenderår inte producerar mer el än man själv gör av med. Skulle detta ändå ske, ja då blir man "bestraffad" och får betala extraavgifter då man plötligt räknas som nettoproducent.

Incitamentet för oss att minska vår elförbrukning har därför minskat drastiskt och det känns inte riktigt ok. Som det ser ut nu så kommer vi snart att trilla över den här gränsen vilket, hur dumt den än låter, i värsta fall leder till att vi måste slösa bort mängder med el under årets sista månad för att slippa straffavgiften.

Februari ger inte stor del av årsproduktionen

Årsförbrukningen fortsätter att sjunka. Snart är den nere under 0 kWh/år.

Februari 2014 har varit mycket milt, vilket syns på den rekordlåga förbrukningen.

0 Hur stor blir ersättningen för solel i praktiken?

Det är nu dags för en objektiv jämförelse mellan hur mycket ersättning man kan räkna med att få om regeringens förslag till skattereduktion klubbas igenom till sommaren 2014. Jag har tidigare gjort beräkningar som visat att förslaget definitivt är sämre än det upplägg som vi själva har idag, samt att det är betydligt sämre än årsvis nettodebitering. Dessutom har jag en farhåga om att skatteupplägget inte är ett rättvist system då man får olika ersättning per såld kWh beroende på var i landet man bor.

Min farhåga bygger på att med skattereduktionsförslaget så spelar variationerna på elpriset över året mycket större roll för hur mycket man får i ersättning för sin överproduktion. På sommaren brukar elpriset sjunka, och det är just då som en solcellsanläggning producerar som mest. När elpriset på vintern är som högst, jag då gäller det motsatta vad gäller solelproduktionen. 

Detta gör att två solcellsanläggningar som producerar lika mycket el över året faktiskt får olika stor ersättning per kWh beroende på var de befinner sig i landet. Solcellsanläggningar i södra delen av Sverige har en mer uniform produktion över årets alla månader, medan anläggningar i norr knappt har någon produktion alls under vintern men har desto mer produktion över sommaren. Jag menar att skatteförslaget missgynnar de som bor i norra delen av Sverige.

För att ta reda på om detta kan stämma så har jag gjort fyra simuleringar på olika orter i Sverige. jag har valt vår egen anläggning som referens, detta då jag vet att simuleringen stämmer väldigt väl med det faktiska resultatet. I beräkningen har jag använt 2013 års spotpriser (Nord Pool Spot) och räknat med att man får spotpriset helt utan något avdrag när man säljer sitt överskott. Jag har valt orterna efter de olika elprisområdena som gäller i Sverige, detta då man även där har en skillnad i ersättningen beroende på var man bor i Sverige. 

Resultat

Något jag slogs av när jag simulerade anläggningarna var att spotpriset över 2013 var väldigt jämt över året. Detta gjorde att skillnaderna blev mycket mindre än jag själv trodde de skulle bli. När jag tidigare har jämfört nettodebitering med skattereduktion så har skillnaderna varit väldigt stora, till nettodebiteringens fördel. Sett över helåret 2013 så gäller det fortfarande att skattereduktionen ger en lägre ersättning, men istället för 20%+ skillnad så skulle skillnaden nu istället hamna runt 5%. Med skattereduktionsförslaget så tjänar man som solcellsägare på att elpriset är så jämt som möjligt över hela året. Vore det exakt samma under alla årets månader så skulle resultatet i princip bli samma mellan de olika ersättningsmodellerna.

Men hur var det då med skillnaden mellan de olika orterna i Sverige? Samma sak som ovan gäller här. Skillnaden var mycket mindre än jag trodde. I Haparanda så blir ersättningen 1.207 SEK/kWh, medan man i Lund får 1.212 SEK/kWh, dvs en skillnad på mindre än 1%

Produktion
I tabellen nedan syns stora skillnader framförallt på vintermånaderna. I Haparanda produceras 0 kWh i december medan man i Lund kan räkna med runt 91 kWh under samma månad. I kolumnen längst ut till höger syns produktion per installerad Watt sett över hela året. I Haparanda är den som lägst med 0.7 kWh, när den är som högst i Östersund med 0.8 kWh. Nivån är ganska låg vilket beror på att anläggningen är långt ifrån optimal, med tre olika takvinklar och riktningar (se vår anläggning).

Ort	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec	Summa	Per W
Haparanda SE1	28	205	571	1058	1269	1344	1182	851	473	194	40	0	7215	0.70
Östersund SE2	97	300	632	913	1417	1455	1388	1019	556	329	120	24	8250	0.80
Stockholm SE3	98	268	641	962	1351	1392	1266	1050	662	345	119	67	8221	0.79
Lund SE4	122	250	513	1012	1253	1226	1305	1053	677	381	202	91	8085	0.78

Ersättning

Ersättningen är beräknad enligt följande:

• 60 öre/kWh i skattereduktion
• 7.5 öre/kWh i från nätägaren
• 20 öre/kWh från elcertifikat
• spotpriset varje månad från elhandelsbolaget

Sett över hela året så får man lägst ersättning per kWh i Östersund, och höst ersättning i Lund.

Ort	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec	Summa	Per kWh
Haparanda SE1	34	248	711	1,316	1,510	1,574	1,384	1,043	597	240	48	0	8,706	1.207
Östersund SE2	120	363	787	1,136	1,686	1,704	1,625	1,249	702	407	144	28	9,951	1.206
Stockholm SE3	121	324	799	1,197	1,608	1,630	1,482	1,288	841	429	144	78	9,941	1.209
Lund SE4	151	303	639	1,260	1,492	1,438	1,536	1,291	862	474	248	107	9,802	1.212

Nedan är spotpriset per månad under 2013. Som synes så är det ett mycket jämt spotpris under 2013. Lägsta spotpriset på 29.1 öre/kWh finner vi i december, och det högsta priset 39.8 öre/kWh finner vi i september. Det är en klar skillnad mot hur det såg ut under 2012 då det lägsta priset var 11.5 öre/kWh i juli samt 46.5 öre/kWh i februari.

Elprisområde	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec
SE1	35.70	33.50	37.10	36.90	31.50	29.60	29.60	35.10	38.70	36.10	32.80	29.10
SE2	35.70	33.50	37.10	36.90	31.50	29.60	29.60	35.10	38.70	36.10	32.80	29.10
SE3	36.14	33.58	37.13	36.90	31.50	29.60	29.60	35.12	39.60	36.90	33.10	29.40
SE4	36.40	33.60	37.10	37.00	31.60	29.80	30.20	35.10	39.80	36.90	35.50	30.40

Slutsats

Enligt räkneexemplet över 2013 så verkar både min slutsats om att skattereduktionen är mycket sämre än nettodebitering, samt min farhåga om att norra delen av Sverige är missgynnat, att fallera. Den objektiva analysen visar visserligen att det skiljer, men inte så pass mycket att man behöver bli särskilt upprörd.

Men, detta gäller som sagt med de spotpriser som vi såg under 2013. Hade jag istället valt att göra jämförelsen med spotpriserna som gällde under 2012 så hade skillnaderna mot nettodebitering varit mycket större, medan skillnaderna mellan var i landet man bor hade i stort sett liknat det vi ser under 2013.