söndag 25 maj 2014

1 Vad är viktigast, installerad W per krona, eller producerad kWh per krona?

Idag var en mycket bra dag för solcellsvännen i mig. Dels så har solen tagit rejäl revansch på den småtråkiga första halvan av maj med årsproduktionsrekord på 65 kWh på en dag som resultat, men framförallt så var jag på en "kvartersvisning" av en solcellsanläggning i grannskapet. Visningen var arrangerad av våra goda grannar i samarbete med deras leverantör av solcellssystemet (Miljö & EnergiAnsvar), och det var både trevligt och lärorikt. När vi själva skaffade vår solcellsanläggninge för snart två år sedan så var det många nyfikna blickar från förbipasserande grannar, och det var nu mycket tydligt att intresset för en egen anläggning har ökar rejält i grannskapet. Jag skulle tippa på att det snart dyker upp fler anläggningar i området.





Visningen började med en kort genomgång av den aktuella installationen. Det handlar om en anläggning på 9.6 kW som är installerad på tre olika takytor, varav två är riktade mot väster och en mot öster. Det är alltså tre strängar som är inkopplade mot en 3-fas växelriktare. Med tanke på takytornas riktning så är inte anläggningen helt optimal, men den prognosticerade elproduktionen på minst 7000 kWh / år är ändå mycket bra.

Just detta var något som leverantören lyfter fram som typiskt. Det finns väldigt få villor som faktiskt har exakt den rätta takvinkeln och riktningen och som samtidigt saknar skuggning. Men det är ok, det gör inte så mycket på totalproduktionen att det gör investeringen olönsam. Det är idag så pass stor marginal när det gäller ekonomin i en solcellsinstallation att fler och fler "mindre optimala" installationer faktiskt är lönsamma.

Något annat jag tyckte var tankeväckande är hur man (jag själv inräknad) oftast jämför priser på solcellspaneler på hur mycket varje watt kostar. Självklart tittar man även på andra egenskaper såsom fysisk storlek, utseende, garantier, effektförluster vid högre temperaturer osv när man väl väljer sina paneler, men just SEK/W är det enklaste sättet att jämföra två olika paneler med varandra. Anledningen till att man använder det som jämförelse är att det är lätt att räkna på. Man kan med simuleringsprogram snabbt räkna ut hur stor produktion man kan förvänta sig, samt beäkna någon form av enklare ekonomisk kalkyl med hjälp av detta värde. Men detta värde är egentligen en form av momentant värde som endast gäller för en ny, fullt fungerande solcell. Under årens lopp så minskar produktionen, ofta approximerat linjärt uttryckt som "80% effektgaranti efter 25 år".  Detta innebär att man garanterar att effekten är minst 80% efter 25 år, men det innebär inte att panelerna per definition inte fungerar efter 25 år.

Utvecklingen av solceller går snabbt framåt, både var gäller produktionskostnad och verkningsgrad, men även vad gäller just hur mycket effekt solpaneler tappar effekt över åren. Idag finns det paneler vars effektgaranti sträcker sig till 87% över 30 år, och det är mycket intressant för våra kalkyler. Låt mig ta följande som ett förenklat räkneexempel (i exemplet räknar jag med att man får ut 80% av märkeffekten i kWh/år, vilket varierar ganska mycket mellan olika installationer) :

Panel 1:
Effekt 300 W, 80% effektgaranti efter 25 år, beräknad livslängd 40 år.
Pris: 3000 SEK = 10 SEK / W

Panel 2:
Effekt 300 W, 87% effektgaranti efter 30 år, beräknad livslängd 40 år.
Pris: 3300 SEK = 11 SEK / W

Vid en första anblick är Panel 1 en solklar vinnare. Panel 2, med samma märkeffekt är 10% dyrare.
Men hur ser det ut efter 40 år?

Kostnad per producerad kWh
Panel 1: Produktion på 40 år cirka 8550 kWh, vilket innebär en kostnad på 35 öre per producerad kWh
Panel 2: Produktion på 40 år cirka 9304 kWh, vilket innebär en kostnad på 35 öre per producerad kWh

På 40 års sikt så kostar alltså båda panelerna lika mycket om man ser på den totala produktionskostnaden. Skulle man räkna med ännu längre livslängd så blir panel 2 en klar vinnare. Men, det finns många osäkerhetsfaktorer som gör att det är vanskligt att göra en kalkyl över så lång tid. Framförallt så vet vi inte hur elpriset utvecklas i framtiden. Med ett lägre inköpspris så minskar man risken för framtida osäkerhetsfaktorer, något vi tyvärr lider av i Sverige idag.

Slutsats
Det är svårt att dra några klara slutsatser kring vad som egentligen är bäst. Det står klart att man bör hålla koll på effektgarantin, men den måste alltid ställas i relation till panelkostnaden. Vad som helt klart är positivt för oss konsumenter är dock att vi ser både lägre priser och samtidigt ökad effektgaranti!

(Inlägget är på inget sätt sponsrat av ovan nämnda leverantör)

1 kommentarer:

  1. I beräkningen ovan kommer du fram till att de två panelerna är likvärdiga ekonomiskt. Men bör man inte ha med någon typ av diskonteringsränta? El producerad längre fram i tiden ger kassaflöden senare och bör vara värda mindre.
    /Micke

    SvaraRadera