0 Produktion i November 2015

Månaderna tickar på och soltimmarna likaså, eller ja kanske inte så mycket sol i november då.
Visserligen är årets november den näst bästa sedan produktionsstart för drygt fyra år sedan, men ett rekord i november är ändå ganska mediokert om man jämför med sommarmånaderna.

November gav 98 kWh, vilket är något under simuleringen men ändå klart över snittet för att vara november. Som ett brev på posten(!) har vi nu även fått säsongens första elräkning ,Visserligen var räkningen en väldigt liten sådan, men man vänjer sig fort med att få pengar insatta varje månad på kontot istället för det sedvanliga tvärtom.

Totalt har vi under 2015 fått 8394 kWh, vilket är något över prognosen för ett helår.

Mer än prognos men ändå obetydligt jämfört med mer produktiva månader

Enligt prognos ska anläggningen återbetalats på mindre än 8 år. Som det ser ut nu så går det ännu bättre.

Rullande nettoköp av el ligger nu ganska konstant på runt 1300 kWh för all hushållsel och värme.

En helt vanlig novembermånad

1 Produktion i Oktober 2015

Oktober har varit en riktig kanonmånad (för att vara just oktober..)

Med totalt 408 kWh i produktion så slogs rekordet från 2013 med hela 18%

Det innebär att årsproduktionen nu har nått 8296 kWh, vilket är mer än årsprognosen, men ändå inte riktigt lika mycket som förra året vid den här tiden.

Tyvärr räcker inte 408 kWh till att täcka hela oktober förbrukning, så september blev som vanligt sista månaden på året då anläggningen ger ett överskott.

Sedan starten för ungefär tre år sedan så har vi fått ut 25875 kWh, vilket har återbetalat investeringen till cirka 45%

Betydligt högre produktion under årets oktober

Troligen hamnar underskottet på runt 1000 kWh i år.

Lägsta nettoförbrukningen i oktober sedan start. 

0 Produktion i September 2015

Jag ogillar verkligen att se att flera inlägg i rad enbart är månadsrapporter från vår elproduktion, men ibland är jobbet och andra åtaganden bara för mycket för att jag ska hinna skriva andra inlägg här. Jag har några uppslag kring (förhoppningsvis) intressanta inlägg, men så länge tiden inte räcker till så får jag nöja mig med produktionsuppdateringar.

Till råga på allt så har det varit riktigt solfattigt i vår ände av Sverige under september. Jag gjorde en jämförelse av solinstrålningen och soltimmar under samma månad i 2013, 2014 och 2015 och resultatet är nedslående för oss soldyrkare.

	Global solinstrålning per m²	Soltimmar
2013	89658	191
2014	95699	232
2015	76875	147

Under september 2015 så var det hos oss 63% lika många soltimmar som förra året. Inte konstigt då att resultatet vad gäller solel inte var upplyftande.

Vi fick totalt 649 kWh, vilket inte når upp till de 664 kWh som vi ska få enligt simuleringen. Snittet för september ligger nu på 754 kWh och toppnoteringen fick vi 2014 med 865 kWh.

Produktionen är betydligt sämre i år, men den är ändå ungefär som simuleringens prognos.

Väldigt nära att september inte blev en plusmånad. Oktober brukar annars vara första månaden efter sommaren som konsumtionen överstiger produktionen.

Rullande årsförbrukningen stiger fortfarande, nu ligger vi på cirka 1500 kWh i underskott per år.

Anläggningen har nu återbetalat sig till 44%

0 Produktion i augusti 2015

Årets sista sommarmånad gav rejält med solsken över Sverige. Då juni och juli visade bottennoteringar sedan vi installerade solcellerna, så har augusti i sin tur slagit ett rejält produktionsrekord.

Totalt producerades 1375 kWh, hela 30% mer än vad vi har räknat med i vår produktionsprognos. Trots rekordet så kan vi konstatera att sommaren i år ändå inte kommer upp i förra årets rekord.

Med augustis produktion så har nu solcellsanläggningen återbetalats till 42%, och anläggningen har totalt gett oss 24818 kWh.

Det börjar bli uppenbart att simuleringen är i snålaste laget under sommarmånaderna.

Femte månaden i sträck som anläggningen producerar mer än vad hushållet gör av med. September brukar vara sista månaden på året som det gäller.

Med en krypgrundsavfuktare som går dygnet runt så har vår elkonsumtion ökat, framförallt under sommarmånaderna. I år kommer vi därmed inte behöva "oroa" oss för att vi producerar mer än vad vi gör av med på ett år. 

2 Produktion i juli 2015

För den som tillbringat semestern hemma i Sverige så är det uppenbart, soltimmarna har varit klart färre i år än under förra årets rekordjuli. Det återspeglas mycket väl på produktionen, produktionen i år på totalt 1269 kWh innebär ungefär 20% sämre resultat än juli 2014.

Det är inte bara juli som har varit solfattigt i år, jämför man årets sju första månader så är det även det klart sämsta året sedan vi installerade solcellerna 2012. Under årets första sju månader så har vi fått 5864 kWh, vilket är cirka 10% lägre än vid samma tidpunkt förra året.

Nu är resultatet inte all för illa ändå, när vi gjorde vår kalkyl så utgick vi ifrån data som prognosticerade att vi skulle få 1272 kWh i juli, dvs nästan på pricken så mycket som vi fick i år.

Efter månadens produktion så har anläggningen återbetalats till 40%, efter totalt 34 månaders drifttid.

Klart sämsta juli sedan start, men ändå i linje med prognos

Solcellerna ger i juli mycket mer än vad vi gör av med, även under en usel juli som i år.

Rullande 12 månaders förbrukning fortsätter att öka.

Återbetalningen av anläggningen tuffar på i god takt.

0 Solcellsstödet går åt som smör i solsken

Intresset för solceller har aldrig varit större än nu i Sverige och det märks inte minst på hur tillgången till de pengar som är avsatta för solcellsstödet ser ut. Boverket rapporterar i dagarna att nu är det endast 25% kvar av årets anslag, och kön ringlar väldigt lång. Totalt har sedan 2009 över 9000 ansökt om stödet men endast runt 2500 har fått det beviljat. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med pengar för att alla ska kunna få stöd. Räknar man samman alla ansökningar som ej ännu har blivit godkända så var dessa på totalt 580 miljoner kronor, men årets stöd är 50 miljoner.

Är man intresserad av att installera en egen solcellsanläggning så tycker jag inte att man ska känna sig nedslagen på grund av detta. Priserna på anläggningarna har sjunkit rejält under de senaste åren och i takt med detta så har även det procentuella stödet man får av solcellsbidraget sjunkit. Detta gör att man i praktiken kan få betala ungefär lika mycket idag utan solcellsstöd, som de som köpte anläggningar för flera år sedan fick betala när de fick halva anläggningen betald av stödet. Kort sagt så de sjunkande priserna gjort att det redan nu är lönsamt att installera solceller utan att behöva solcellsstödet.

Sen får man inte glömma bort att det inte går att kombinera solcellsstödet med ROT-avdrag. Då det är mycket enklare att få ROT-avdrag så kan det vara en bättre väg att gå, åtminstone om man ändå inte hade tänkt att göra mycket av installationsjobbet själv. Läs gärna ROT-avdrag istället för solcellsbidrag? för mer tankar kring det.

De senaste dagarna har verkligen inte solen visat sig för mycket, men vad passar då bättre än att i favoritfåtöljen läsa något roligt och upplyftande? Då kan jag rekommendera att läsa Johan Ehrenborgs bok Johans lilla egen-el bok

4 Tesla Powerwall + solceller = off grid?

Den som är intresserad av framtida energilösningar har knappast kunnat undvika att höra talas om Tesla Powerwall, ett batteri för att lagra stora mängder energi i hemmet till ett överkomligt pris.

Batteriet har tre huvudsysften i hemmamiljön:

• Lastbalansering över dygnet, dvs att man ska kunna ladda batteriet när elen är som billigast på dygnet för att sen nyttja batteriet när elen är som dyrast att köpa in
• Backuplösning om elnätet temporärt havererar, exempelvis på grund av nedfallna ledningar vid storm
• Ökat nyttjande av egenproducerad sol-el över hela dygnet

Läs mer om tekniken på Teslas hemsida.

Jag blev lite nyfiken på huruvida man skulle kunna gå helt off grid, dvs kapa kopplingen helt mot elnätet, om man köper en eller flera Tesla Powerwalls, och gjorde därför lite beräkningar på detta. Framförallt har jag då valt att titta på de 7 kWh-batterier som är tänkt att användas just för att användas dagligen. 10 kWh-batterierna är istället optimerade för backup vid strömavbrott och kan därför inte hantera i- och urladdning lika bra.

Syftet

Huvudsyftet är att ta reda på om det är tekniskt möjligt för oss med vårat hus och vår solanläggning att kapa kopplingen mot elnätet helt och hållet. Även om det inte skulle vara möjligt så finns ett par till intressanta delfrågor:

• Mellan vilka datum på året kan man i teorin kapa kopplingen mot elnätet utan att få en enda dag med energibrist?
• Hur många av årets alla dagar kan man täcka hela dygnets elbehov med hjälp av batterilösningen?

Beräkningen - så har jag tänkt

För att göra beräkningen så har jag gjort lite nödvändiga förenklingar. Det är i dagsläget inte möjligt att bara koppla ifrån elnätet och nyttja solenergin rakt av utan att göra ganska stora insatser. Exempelvis så styrs växelriktaren av de sinusvågor som elnätet levererar och så fort dessa uteblir så slutar växelriktaren att leverera 220-spänningen. Detta går att hantera exempelvis med en dieselgenerator med tre-fas, eller på något annat mer intrikat vis. Men i min analys nedan så har jag helt enkelt bortsett från denna problematik och bara tittat på energibehovet i kombination med solel-produktionen och lagringskapaciteten.

För att göra beräkningen enklare så har jag även valt att bortse från lagringsförluster och andra energiförluster som kan uppstå. Jag räknar med 100% effektivitet, vilket innebär att 1 lagrad kWh kan kvittas mot 1 använd kWh.

Man kan som mest koppla samman 9 stycken av 7 kWh-batterierna, vilket ger totalt maximalt 63 kWh lagringskapacitet.

För att utföra beräkningen så nära verkliga förhållanden som möjligt så använder jag dygnsdata från vår nätägare Vattenfall. Där kan jag läsa ut exakt hur mycket överskottsproduktion som dagligen gått ut på elnätet, vilket i mina beräkningar skulle användas till att ladda batterierna. Jag använder även informationen om hur mycket el som vi har köpt under dessa dagar, el som batterierna istället skulle behöva täcka upp för.

Resultat och slutsatser

Föga förvånande så räcker inte Tesla Powerwall för att vi ska kunna säga hej då till vår nätägare. Nedanstående tabeller visar de perioder under de senaste två åren som vi oavbrutet skulle kunna klara hela dygnsbehovet. Någon gång under april/maj så skulle vi i teorin kunna koppla oss fria, för att sen koppla på nätet igen i mitten av september. Under 2013 hade vi då råkat ut för en dag (29e juli) när energin skulle tagit slut under natten. Förmodligen hade vi luftvärmepumpen inställd på kylning den dagen.

Vad som är extra intressant att notera är att vi i princip inte skulle tjäna något alls på att skaffa flera batterier. För varje batteri man adderar så blir ökningen minimal. Skillnaden mellan att inte ha ett enda batteri jämfört med att addera ett batteri är dock mycket avgörande för förmågan att kunna klara hela dygnsbehovet. Detta skulle exempelvis kunna räcka för att tillgodose ett sommarhus hela behov.

2013

Antal batterier	Startdatum	Slutdatum	Antal dagar
0	-	-	0
1	20 apr	29 jul	185
2	20 apr	4 okt	188
3	20 apr	4 okt	189
4	20 apr	5 okt	191
5	20 apr	5 okt	192
6	20 apr	6 okt	193
7	20 apr	7 okt	195
8	20 apr	7 okt	196
9	25 mar	8 okt	198

2014

Antal batterier	Startdatum	Slutdatum	Antal dagar
0	-	-	0
1	31 maj	20 sep	184
2	32 maj	21 sep	189
3	33 maj	21 sep	191
4	12 maj	23 sep	194
5	12 maj	23 sep	196
6	12 maj	24 sep	198
7	12 maj	25 sep	200
8	21 mar	4 okt	203
9	21 mar	4 okt	203

Orsaken till att det ser ut som det gör handlar såklart om att det i Sverige är väldigt ont om soltimmar under vintermånaderna. Vi har dessutom ett hus uppvärmt på el, och förbrukningen ökar därför väldigt mycket under de kallare och mörkare månaderna. Men även om man rensar bort uppvärmningsdelen av elbehovet så ser det inte bättre ut, perioden som man oavbrutet skulle klara elbehovet är faktiskt oförändrat. 

Vad som däremot gör väldigt stor skillnad är om man "flyttar huset" till ett mera lämpligt ställe såsom Miami! När jag simulerade detta så räckte det med 2 stycken batterier för att kunna koppla bort elnätet totalt! Man kan lätt inse det stora med tekniken om man inte strittar sig alltför blind på svenska förhållanden. 

Se nedanstående grafer för att se hur produktionen fördelar sig över årets månader i Stockholm jämfört med Miami.

Stockholm

Miami

Även om elproduktionen inte skiljer sig med väldigt stora mått sett över hela året så innebär den mycket bredare fördelningen över årets månader att Tesla Powerwall skulle fungera alldeles utmärkt för att hantera de (även i Miami) solfattiga nätterna!

Slutsatsen är att i Sverige så kan man kanske se nyttan med batterierna om man har ett sommarhus där man antingen inte kan eller vill ansluta elnätet. Man kan då med rimlig kostnad klara hela den ljusa perioden av året utan att behöva snåla alltför mycket. Man måste dock lösa problemet med sinusvågorna, men det finns säkert redan lösningar framtagna för detta.

0 Produktion i juni 2014

För ett par dagar sedan så trodde jag att årets juni skulle slå rekord i solproduktion. Inte för att det har varit sommarvarmt och badväder direkt, men solen har faktiskt visat sig rätt ofta ute på vår ö. Idag summerade jag juni och kan konstatera att vi missade juni-rekordet från förra året med snöpliga 7 kWh.

Totala produktionen i juni blev 1414 kWh, nästan precis enligt prognosen. Anläggningen har ännu så länge producerat 4595 kWh i år, cirka 3% lägre än förra året vid den här tiden.

Sedan installationsstart har vi fått ut 22174 kWh, vilket i sin tur motsvarar att anläggningen nu har återbetalats till 38%. Fortsätter det i den här takten är anläggningen helt återbetald om mindre än 5 år.

Produktionen under årets juni tangerar både rekordet och prognosen.

Mycket låg elförbrukning under juni

Rullande 12 månaders förbrukning sjönk något i juni

Lägg till bildtext

0 Energimyndighetens test av solpaneler

Energimyndigheten har i dagarna publicerat resultatet från en studie utförd på solceller och växelriktare i svenska förhållanden. Studien har utförts av energimyndigheten och syftet har varit att ta fram ett informations- och beslutsunderlag för potentiella köpare av solcellsanläggningar.

Studien utfördes under 2014 och inkluderade totalt 9 styck olika paneltillverkare och lika många växelriktare. Resultatet var överlag riktigt bra. De flesta paneler klarar de svenska förhållandena riktigt bra, om än med något varierat resultat. När det gäller växelriktare så var det heller inte några större skillnader, de flesta har godtagbara resultat genom hela testet, även om vissa sticker ut lite åt det negativa hållet när det gäller strömkvaliteten.

Solpanelstestet

Tre olika deltest ingick i den här delen av studien. Dels så mätte man upp den maximala uteffekt som en helt ny panel ger, och jämförde detta med märkningen av panelerna. Syftet med detta test var att se hur pass väl effektmärkningen stämmer med verkligheten.

Nästa test var att utsätta panelerna för så kallad accelererad åldring, med syftet att uppskatta hur mycket panelerna skulle påverkas med tiden av sol, luftfuktighet, väder och vind. Denna del utfördes i en klimatkammare där man kan växla med stor precision mellan olika förhållanden. Man har sedan värderat panelerna enligt två olika kriterier, dels hur pass mycket effekten påverkas av åldringen, samt även hur det visuella intrycket an panelerna förändras med tiden.

Solcellspaneler i testet

• CentroSolar
• JA Solar
• PPAM
• Q CELLS
• Renesola
• SolarWorld
• SunPower
• SweModule
• Yingli Solar

Panelerna är alla av kiseltyp, det var alltså inga tunnfilmssolceller med i testet, vilket var lite synd. Även om mono- och polykristalina solceller dominerar marknaden så hade det varit intressant att se en hur åldersstabiliteten skiljer sig mot tunnfilmssolceller.

Resultatet av solpanelstestet

1. Uppgiven effekt kontra uppmätt effekt

Testet visar att alla nio paneler har lägre uppmätt effekt än märkeffekten. Resultatet varierar från 1% lägre effekt till 6% lägre effekt än uppgiven av tillverkaren. Något att ta med sig från detta resultat är att när man jämför pris per installerad Watt, då bör man justera detta efter den faktiska effekten och inte gå helt på tillverkarens uppgifter. Detta är såklart jättesvårt, såvida man inte tittar på just de paneler som är med i energimyndighetens test. Försök att hitta liknande uppgifter om du tittar på paneler som saknas i testet!

2. Åldringens inverkan på panelernas effekt 

När panelerna blir äldre så sjunker effektiviteten, och i det här testet så har man med hjälp av en ISO-testmetod utsatt panelerna för accelererad åldring och sedan mätt hur stor effektminskningen är. Resultatet varierar från att inte ha någon som helst förändring, till att som sämst ge 7% lägre effekt. 

3. Flammigheten 

Med tiden så påverkas inte bara effekten utan även utseendet på panelerna. Det kan då exempelvis röra sig om att lamineringen släpper så att panelen ser flammig ut. I detta test varierade resultatet ganska mycket. En panel påverkades inte alls (värde 0 i tabellen), medan de flesta hade större anmärkningar (värde 2 i tabellen). 

Exempel på när lamineringen släpper. (Bild från EternalSun.com)

Jämförelse mellan tillverkarnas paneler

Tillverkare	Uppmätt effekt	Åldringseffekt	Flammighet
CentroSolar	-5%	-3%	2
JA Solar	-3%	-3%	1
PPAM	-2%	0%	0
Q CELLS	-2%	-3%	2
Renesola	-2%	-1%	2
SolarWorld	-1%	-1%	1
SunPower	-6%	-1%	2
SweModule	-1%	-7%	2
Yingli Solar	-2%	-3%	2

I tabellen ser vi att PPAM klarar sig totalt bäst av alla nio tillverkare. Framförallt så sticker den ut vad gäller åldersstabilitet vad gäller effekt och utseende. För mig personligen är detta glädjande att se, vi har nämligen just PPAM Palladium på vårat tak.

Jag tycker att det är lite konstigt att den enda svenska panelen i testet är den som presterar klart sämst i åldringstestet. I min tankevärld så borde det vara tvärtom, här i Sverige är vi ju vana vid det bistra vinterklimatet och det är mycket det som testet enligt ISO-standarden fokuserar på. Kanske finns det någon förklaring i att det handlar om ett måndagsexemplar. 

Läs gärna en sammanfattning av resultatet på Energimyndighetens sida, eller hela testrapporten här.

0 Produktion i maj 2015

2015 fortsätter med att inte slå några direkta solrekord, åtminstone inte hos oss. Under maj har vädret varit ganska blandat med rätt många gråa och regniga dagar. Normalt sett så hade vår båt redan varit i sjön nu, men vädret har inte direkt lockat till sjösättning.

Totalt producerade anläggningen 1310 kWh i maj, vilket är den sämsta majproduktion av de tre år som vi har haft solceller. Produktionen blev även något under prognosen på 1357 kWh. Nu var ju förra året ett riktigt kanonår, och årets maj ligger trots allt bara 40 kWh efter, så det finns fortfarande hopp om att det tar sig under året!

Med månadens produktion inräknad så har nu anläggningen återbetalats till 35% och prognosen är den är helt återbetald efter drygt 7 år.

Sämsta maj någonsin, om än inte med stor marginal

Årsförbrukningen ligger stabilt på under 1000 kWh/år

Anläggningen producerade ungefär dubbelt så mycket som vi gjorde av med under månaden

Grafen visar hur mycket som anläggningen har återbetalat sig själv. När den röda linjen har nått 0 så är anläggningen helt återbetald. Den gula linjen är en prognos som baseras på vår kalkyl

2 Återbetalningstid för solceller - ett fall från verkligheten

Jag tror att den vanligaste frågan jag får är hur lång tid det tar innan en solcellsanläggning har återbetalat sig, och många gånger följs frågan upp med ett påstående om att det i Sverige tar minst 20 år innan man fått igen sina investerade pengar.

På Solkalkyl har jag under åren redovisat varenda krona som anläggningen har kostat oss, samt vad den har gett tillbaka i form av solenergi och ekonomisk ersättning från elhandelsbolag, nätbolag och nu framöver även i form av skatteavdrag.




Vad som kanske inte har framgått lika tydligt är den faktiska återbetalningstiden. Under fliken "Vår kalkyl" kan man se lite hur vi har räknat, samt följa resultatet år för år, och månad för månad. Men då vi har räknat med kalkylräntor under längre amorteringstid än vad som egentligen behövs för att återbetala totalkostnaden så har återbetalningstiden inte varit så tydlig som man kan önska.

Jag fick för några dagar ett önskemål från en hjälpsam läsare om att det vore intressant om jag kunde presentera det på ett tydligare sätt (tack Claes för idéen). Jag har nu uppdaterat kalkyl-sidan med en månatlig uppdatering på hur nära break-even vi är, i ett format som jag hoppas är tydligt.

Här följer ett snapshot från grafen, som det ser ut precis just idag.

De blå staplarna representerar alla intäkter och utgifter som vi faktiskt har. Den första långa negativa stapeln representerar kostnaden för hela solcellsanläggningen, medan de efterföljande positiva staplarna visar hur mycket pengar i SEK räknat som vi har fått under åren sedan installationen. 

Den gula linjen är en kalkylerad kurva över hur utgifterna och intäkterna ackumuleras över tiden. När den korsar noll-linjen så har anläggningen nått break-even.

Den röda kurvan visar hur utfallet faktiskt har varit, dvs alla faktiska kostnader och intäkter vi har haft.

Här ser vi samma graf fast lite mera inzoomat. Man kan här se att vi kommer att gå break-even efter drygt sju år med anläggningen. Som det ser ut just nu så ligger vi bättre till än prognosen, kanske kommer vi att komma under sju år, speciellt då det ser ut som om vi kommer att få ökad ersättning för vår överproduktion inom en snar framtid. Att det ser ut som att vi nu ligger under prognosen beror på att 2015 endast har påbörjats, och intäktssidan kommer förhoppningsvis att se mycket bättre ut senare på året. 

Slutsats

Stämmer det då att alla solcellsanläggningar i Sverige har en återbetalningstid på 7 år? Nej, jag skulle nog hävda att de flesta har en längre återbetalningstid än så. Totalkostnaden för "Watt per krona" är den viktigaste parametern, och här är det lätt att begå misstag. Men att det skulle krävas 20 år för att få igen investeringen, det har jag mycket svårt att förstå. Det gäller att vara ytterst prismedveten innan man skriver under köpekontraktet. 

Många leverantörer framhåller sina egna lösningar som lite mer effektiva än andra, och detta reflekteras då i ett högre systempris. Låt er inte luras av detta, välj alltid att utgå ifrån att ju lägre pris per installerad watt, desto mer prisvärt är systemet. Självklart måste man även tänka in garantier och support i affären, men bästa garantin i världen kan aldrig få en alldeles för dyr anläggning att återbetala sig inom rimlig tid!

0 Beräkna enkelt hur mycket el solceller kan ge på just ditt hus

Många undrar hur mycket el solceller på sitt eget hus kan ge, men har inte riktigt tiden och möjligheten att utföra beräkningen själva. Det finns mer eller mindre avancerade beräkningsmodeller för detta som man kan använda online eller ladda ner till sin dator men oftast krävs det ganska ingående kunskaper och mycket jobb för att få en någorlunda korrekt beräkning.

Vattenfall har ett tag haft en mycket enkel beräkningsmodell på sin hemsida, en modell som man har utvecklat för att man enkelt ska kunna få en snabb beräkning på vilka förutsättningar man har för solelproduktion på sitt hus. Man matar in sin adress och vips så ser man sitt hus på Google Maps, man "klickar" sedan ut det område på taket som man vill ha solceller på, för att sedan ange takvinkel och riktning. När man matat in detta så får man en beräkning på hur mycket en föreslagen anläggning skulle producera per år. Det är enligt mig ett ganska smidigt sätt att få en snabbkoll på potentialen, även om jag sen skulle rekommendera att man gör en djupare analys innan man verkligen köper en anläggning.

Kika gärna på nedanstående (sponsrade) film för att få lite inspiration!

Detta inlägg är sponsrat av Vattenfall

3 Produktion i april 2015

Så kom den äntligen, årets första månad då elproduktionen överstiger elkonsumtionen. Tyvärr har vår elkonsumtion ökat med åren, troligen mest på grund av lättja i kombination med lägre andel vedeldande än tidigare. Förhoppningsvis kan vi vända trenden och därmed få en plusmånad redan i mars :)

I april producerades totalt 1129 kWh. Det är betydligt mer än prognosticerade 965 kWh, men lägre än förra årets 1202 kWh. Vädret har varit lite varierat, blandat med fantastiskt soliga dagar och vissa perioder med gråa regnmoln. Någon dag hade vi till och med snö på panelerna, men det försvann illa kvickt.

Att vi nu har nått en plusmånad innebär att vi inte kommer att få se någon elräkning förrän tidigast i oktober. Fram till dess kommer vi istället få en insättning på bankkontot varje månad från elhandelsbolaget, vilket inte är fy skam.

En helt normal april månad vad gäller solel

Som vi kan se så ligger april under "nollan", vilket innebär att det är en plusmånad.

Rullande årsförbrukningen stiger tydligt men ligger under 1000 kWh trots detta.

3 ROT-avdrag istället för solcellsbidrag?

När vi skaffade vår solcellsanläggning för snart tre år sedan så såg läget helt annorlunda ut än idag. Dels så var solcellspriserna markant mycket högre, men även solcellsbidraget låg på en mycket högre nivå än i dagsläget. Priserna på solpaneler har minskat med cirka 40% sedan vi köpte vår anläggning, och samtidigt har solcellsbidraget minskat från 45% till dagens 20%

Vad som inte har minskat lika tydligt sedan 2012 är arbetskostnaden för att få sin anläggning monterad av proffs. 2012 var det en liten del av totalkostnaden, men i och med att solcellerna blivit så mycket billigare så står arbetskostnaden för en betydligt större del av totalkostnaden.

Det innebar att 2012 var det mycket mera förmånligt att nyttja solcellsbidraget istället för ROT-avdraget, men har detta vänt nu? Jag lyssnade på veckans avsnitt av Plånboken på P1, "Bidrag till solceller - en seg affär", där experter från Energimyndigheten samt Solkompaniet diskuterade problemen med att väntetiden för att få ta del av solcellsbidraget nu hämmar installationstakten av solceller i Sverige. Det är inte ovanligt med flera års väntetid innan man kanske får sitt bidrag beviljat. Detta leder då till att många väntar med att köpa solcellsanläggningar tills man får sitt bidrag. Men bidraget är intecknat många gånger om, det finns helt enkelt inte nog med pengar i systemet för att alla som vill ska få ta del av det.

Tipset från programmet var att man istället ska räkna på vad totalkostnaden blir med ROT-bidrag istället för solcellsbidrag. ROT-avdraget är ju utformat så att du redan från början vet att du får pengarna, och man behöver därför inte oroa sig för osäkerheten med tilldelning av bidrag. Bäst hade varit om det gick att kombinera både ROT-avdrag och solcellsbidrag, men det är tyvärr inte möjligt.

Jag tycker i alla fall att det är en intressant idé och började räkna lite på det. Det första som slog mig var uppenbart - att använda ROT istället passar den som inte vill utföra monteringsarbetet själv. Vi utförde allt arbete själva på vår anläggning, och då hade inte ROT-avdraget hjälpt oss alls. Men för någon som från början tänkt att låta proffs montera och koppla in anläggningen så ser det ljusare ut.

Enkelt exempel

Olle vill montera en solcellsanläggning på sitt villatak och han räknat ut att en 5kW-anläggning skulle passa bra. Olle vill att det ska vara så smidigt som möjligt och vill därför köpa en nyckelfärdig anläggning där leverantören monterar och färdigställer allt praktiskt.

• Solcellspaket 5.1 kW inklusive installationsmaterial : 55.000 SEK
• Arbetskostnad (utan ROT) : 39.000 SEK

Med solcellsbidrag
Bidraget räknas enbart på solcellspaketet. 20% av 55.000 SEK innebär ett bidrag på 11.000 SEK.
Totalkostnad: 55.000 + 39.000 - 11.000 = 83.000 SEK

Med ROT-bidrag
ROT-bidraget kan enbart användas för arbetsdelen. 50% på 39.000 SEK innebär ett avdrag på 19.000 SEK.
Totalkostnad; 55.000 + 39.000 - 19.000 = 75.000 SEK

Slutsats
Totalkostnaden för anläggningen blir alltså 8.000 SEK lägre om man istället för att nyttja solcellsbidraget använder sig av ROT-avdraget, men framförallt så behöver man inte (förgäves) vänta i flera år på att man ska bli beviljad solcellsbidraget.

Vill man däremot göra som vi gjorde, dvs utföra allt arbete själva, då är fortfarande solcellsbidraget det klart bästa alternativet. Men även då så kan man argumentera för att det är bättre att skaffa anläggningen redan idag istället för att vänta på något man kanske aldrig får. Intresset för solenergi har aldrig varit högre så risken är att kön till solcellsbidraget bara blir längre och längre!

0 Gratis solseminarier i Stockholm vecka 19

För den som är intresserad av ekonomin runt att investera i solvärme och solceller så arrangerar Energirådgivningen gratis seminarier i Stockholm under vecka 19. Seminarierna leds av branschorganisationen Svensk Solenergis ordförande Lars Andrén.

Kika vilka datum som gäller på de olika orterna här: Solseminarier för alla
Först till kvarn gäller så passa på att registrera dig genast om intresse finns!

0 Produktion i mars 2015

Sent om sider kommer här mars månads solcellsstatistik från vår anläggning. Mars har varit mycket varierande vad gäller soltimmar, och viss del av månaden har vi även haft ett tunt snötäcke på taket. Jämfört med tidigare år som anläggningen varit aktiv så är årets resultat därför det sämsta. Totalt producerade vi 565 kWh, vilket kan jämföras med toppresultatet 2013 på 794 kWh.

Samtidigt som soltimmarna har varit få så har vi även haft en rekordförbrukning av el. Orsaken är främst att vi i princip har slutat eldat med ved (veden tog slut för tidigt i år) men renoveringar med tillhörande värmefläktar och elverktyg har tryckt upp förbrukningen markant. Det ser därmed inte ut som om att vi behöver oroa oss för att bli nettoproducenter i år. Alltid kan man se något positivt i det lite mediokra resultatet :)

Sett över årets tre första månader så ser det bättre ut, inte alls långt ifrån förra årets siffror och förra året var ju som bekant ett riktigt rekordår!

Jag roade mig med att räkna ut hur långt ifrån vi är att anläggningen har betalat sig själv, ekonomiskt sett.  På de 30 månader som anläggningen nu har varit i drift så har den genererat cirka 30% av vad den kostat, även räntor och amorteringar inräknat. Med samma takt så kommer det då att ta drygt 8 år från start tills dess att anläggningen betalat sig själv.

Något mindre produktion än snittet i år

Lite högre förbrukning än tidigare år

Kurvan på rullande årsförbrukning pekar uppåt