4 Det är inte solen som saknas i Sverige, det är viljan

Många har uppfattningen av att Sverige inte lämpar sig väl för solenergi på grund av den relativt låga instrålningen, men det är inte riktigt sant. Det finns mycket mätdata kring solinstålning att finna på nätet och man ser ganska snabbt att solinstrålningen i större delen av Sverige faktiskt kan mäta sig med den i Tyskland, och att förutsättningarna för tillvaratagande av solenergi därför är nästintill likvärdiga.

I kartorna över Sverige och Tyskland visas solinstrålningen över ett helt år mätt i kWh/m². Dvs den totala mängden solenergi som strålas på en horisontell kvadratmeterstor yta. Man kan se att Sverige har lägre solinstrålning i snitt, men att det i praktiken inte skiljer särskilt mycket. En effekt som ej syns i bilderna är att den lägre medeltemperaturen i Sverige gör att man får mer el-energi av samma mängd solenergi. Detta beror på att solcellerna blir mindre effektiva ju varmare de är. I ett senare inlägg ska jag visa hur mycket solel exakt samma solcellsanläggning producerar i Sverige jämfört med Tyskland. 

Varför jämför jag då med Tyskland? Jo, i Tyskland har installation av solceller på privata hus formligen exploderat, medan det i Sverige går extremt långsamt. Orsaken till detta går att finna i den nästintill icke befintliga satsningen på att lösa de legala hinder som gjort att exempelvis nettodebitering inte har varit möjlig. Nettodebitering skulle lösa ett av de större problemen när det gäller solenergi; att kunna "lagra" det överskott som produceras under soliga sommarmånader till de mörka vintermånaderna. I Tyskland garanterades dessutom privatpersoner som investerat i solceller en ersättning för varje varje kWh i överskott under de första 20 åren efter installationen. Detta medför att risken med investeringen minskar drastiskt.

Hur ser det ut i Sverige då? Att regeringen efter flera års hänvisning till pågående utredningar fortfarande diskuterar hur man ska lösa skattefrågan är löjeväckande. Man hänvisar till att EU-lagstiftningen sätter käppar i hjulen och att det på grund av den inte är så lätt att introducera nettodebitering. Men just detta problem har flertalet andra EU-länder löst sedan flera år tillbaka. Det är snarare att intresset saknas från politiskt håll som är det verkliga problemet. Just nu är det privata företag som driver utvecklingen framåt, företag som med mer eller mindre smarta lösningar erbjuder varianter av nettodebitering. Mer om detta i kommande inlägg!

Följande bild är från det Europeiska konsortiet PV Grid. Bilden visar en kartläggning av svårt det är för en privatperson i olika länder att gå igenom de administrativa processer som krävs för att i slutänden kunna koppla på sin solel-anläggning på kraftnätet. Sverige ligger ensamt på botten. Det är alltså inte enbart avsaknaden av nettodebitering och olika skattefrågor som är problement, det är även den oerhört byråkratiska pappersexcercis som gör att många ger upp innan man ens har försökt.

smart

fair

improvable

troublesome

bad

Frågan är när vi i Sverige får samma förutsättningar som så många andra länder redan har? Regeringen har lovat att utredningen ska vara klar senast den 14e juni i år: http://www.regeringen.se/sb/d/15686/a/192088