0 Solcellsstödet går åt som smör i solsken

Intresset för solceller har aldrig varit större än nu i Sverige och det märks inte minst på hur tillgången till de pengar som är avsatta för solcellsstödet ser ut. Boverket rapporterar i dagarna att nu är det endast 25% kvar av årets anslag, och kön ringlar väldigt lång. Totalt har sedan 2009 över 9000 ansökt om stödet men endast runt 2500 har fått det beviljat. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med pengar för att alla ska kunna få stöd. Räknar man samman alla ansökningar som ej ännu har blivit godkända så var dessa på totalt 580 miljoner kronor, men årets stöd är 50 miljoner.

Är man intresserad av att installera en egen solcellsanläggning så tycker jag inte att man ska känna sig nedslagen på grund av detta. Priserna på anläggningarna har sjunkit rejält under de senaste åren och i takt med detta så har även det procentuella stödet man får av solcellsbidraget sjunkit. Detta gör att man i praktiken kan få betala ungefär lika mycket idag utan solcellsstöd, som de som köpte anläggningar för flera år sedan fick betala när de fick halva anläggningen betald av stödet. Kort sagt så de sjunkande priserna gjort att det redan nu är lönsamt att installera solceller utan att behöva solcellsstödet.

Sen får man inte glömma bort att det inte går att kombinera solcellsstödet med ROT-avdrag. Då det är mycket enklare att få ROT-avdrag så kan det vara en bättre väg att gå, åtminstone om man ändå inte hade tänkt att göra mycket av installationsjobbet själv. Läs gärna ROT-avdrag istället för solcellsbidrag? för mer tankar kring det.

De senaste dagarna har verkligen inte solen visat sig för mycket, men vad passar då bättre än att i favoritfåtöljen läsa något roligt och upplyftande? Då kan jag rekommendera att läsa Johan Ehrenborgs bok Johans lilla egen-el bok

4 Tesla Powerwall + solceller = off grid?

Den som är intresserad av framtida energilösningar har knappast kunnat undvika att höra talas om Tesla Powerwall, ett batteri för att lagra stora mängder energi i hemmet till ett överkomligt pris.

Batteriet har tre huvudsysften i hemmamiljön:

• Lastbalansering över dygnet, dvs att man ska kunna ladda batteriet när elen är som billigast på dygnet för att sen nyttja batteriet när elen är som dyrast att köpa in
• Backuplösning om elnätet temporärt havererar, exempelvis på grund av nedfallna ledningar vid storm
• Ökat nyttjande av egenproducerad sol-el över hela dygnet

Läs mer om tekniken på Teslas hemsida.

Jag blev lite nyfiken på huruvida man skulle kunna gå helt off grid, dvs kapa kopplingen helt mot elnätet, om man köper en eller flera Tesla Powerwalls, och gjorde därför lite beräkningar på detta. Framförallt har jag då valt att titta på de 7 kWh-batterier som är tänkt att användas just för att användas dagligen. 10 kWh-batterierna är istället optimerade för backup vid strömavbrott och kan därför inte hantera i- och urladdning lika bra.

Syftet

Huvudsyftet är att ta reda på om det är tekniskt möjligt för oss med vårat hus och vår solanläggning att kapa kopplingen mot elnätet helt och hållet. Även om det inte skulle vara möjligt så finns ett par till intressanta delfrågor:

• Mellan vilka datum på året kan man i teorin kapa kopplingen mot elnätet utan att få en enda dag med energibrist?
• Hur många av årets alla dagar kan man täcka hela dygnets elbehov med hjälp av batterilösningen?

Beräkningen - så har jag tänkt

För att göra beräkningen så har jag gjort lite nödvändiga förenklingar. Det är i dagsläget inte möjligt att bara koppla ifrån elnätet och nyttja solenergin rakt av utan att göra ganska stora insatser. Exempelvis så styrs växelriktaren av de sinusvågor som elnätet levererar och så fort dessa uteblir så slutar växelriktaren att leverera 220-spänningen. Detta går att hantera exempelvis med en dieselgenerator med tre-fas, eller på något annat mer intrikat vis. Men i min analys nedan så har jag helt enkelt bortsett från denna problematik och bara tittat på energibehovet i kombination med solel-produktionen och lagringskapaciteten.

För att göra beräkningen enklare så har jag även valt att bortse från lagringsförluster och andra energiförluster som kan uppstå. Jag räknar med 100% effektivitet, vilket innebär att 1 lagrad kWh kan kvittas mot 1 använd kWh.

Man kan som mest koppla samman 9 stycken av 7 kWh-batterierna, vilket ger totalt maximalt 63 kWh lagringskapacitet.

För att utföra beräkningen så nära verkliga förhållanden som möjligt så använder jag dygnsdata från vår nätägare Vattenfall. Där kan jag läsa ut exakt hur mycket överskottsproduktion som dagligen gått ut på elnätet, vilket i mina beräkningar skulle användas till att ladda batterierna. Jag använder även informationen om hur mycket el som vi har köpt under dessa dagar, el som batterierna istället skulle behöva täcka upp för.

Resultat och slutsatser

Föga förvånande så räcker inte Tesla Powerwall för att vi ska kunna säga hej då till vår nätägare. Nedanstående tabeller visar de perioder under de senaste två åren som vi oavbrutet skulle kunna klara hela dygnsbehovet. Någon gång under april/maj så skulle vi i teorin kunna koppla oss fria, för att sen koppla på nätet igen i mitten av september. Under 2013 hade vi då råkat ut för en dag (29e juli) när energin skulle tagit slut under natten. Förmodligen hade vi luftvärmepumpen inställd på kylning den dagen.

Vad som är extra intressant att notera är att vi i princip inte skulle tjäna något alls på att skaffa flera batterier. För varje batteri man adderar så blir ökningen minimal. Skillnaden mellan att inte ha ett enda batteri jämfört med att addera ett batteri är dock mycket avgörande för förmågan att kunna klara hela dygnsbehovet. Detta skulle exempelvis kunna räcka för att tillgodose ett sommarhus hela behov.

2013

Antal batterier	Startdatum	Slutdatum	Antal dagar
0	-	-	0
1	20 apr	29 jul	185
2	20 apr	4 okt	188
3	20 apr	4 okt	189
4	20 apr	5 okt	191
5	20 apr	5 okt	192
6	20 apr	6 okt	193
7	20 apr	7 okt	195
8	20 apr	7 okt	196
9	25 mar	8 okt	198

2014

Antal batterier	Startdatum	Slutdatum	Antal dagar
0	-	-	0
1	31 maj	20 sep	184
2	32 maj	21 sep	189
3	33 maj	21 sep	191
4	12 maj	23 sep	194
5	12 maj	23 sep	196
6	12 maj	24 sep	198
7	12 maj	25 sep	200
8	21 mar	4 okt	203
9	21 mar	4 okt	203

Orsaken till att det ser ut som det gör handlar såklart om att det i Sverige är väldigt ont om soltimmar under vintermånaderna. Vi har dessutom ett hus uppvärmt på el, och förbrukningen ökar därför väldigt mycket under de kallare och mörkare månaderna. Men även om man rensar bort uppvärmningsdelen av elbehovet så ser det inte bättre ut, perioden som man oavbrutet skulle klara elbehovet är faktiskt oförändrat. 

Vad som däremot gör väldigt stor skillnad är om man "flyttar huset" till ett mera lämpligt ställe såsom Miami! När jag simulerade detta så räckte det med 2 stycken batterier för att kunna koppla bort elnätet totalt! Man kan lätt inse det stora med tekniken om man inte strittar sig alltför blind på svenska förhållanden. 

Se nedanstående grafer för att se hur produktionen fördelar sig över årets månader i Stockholm jämfört med Miami.

Stockholm

Miami

Även om elproduktionen inte skiljer sig med väldigt stora mått sett över hela året så innebär den mycket bredare fördelningen över årets månader att Tesla Powerwall skulle fungera alldeles utmärkt för att hantera de (även i Miami) solfattiga nätterna!

Slutsatsen är att i Sverige så kan man kanske se nyttan med batterierna om man har ett sommarhus där man antingen inte kan eller vill ansluta elnätet. Man kan då med rimlig kostnad klara hela den ljusa perioden av året utan att behöva snåla alltför mycket. Man måste dock lösa problemet med sinusvågorna, men det finns säkert redan lösningar framtagna för detta.

0 Produktion i juni 2014

För ett par dagar sedan så trodde jag att årets juni skulle slå rekord i solproduktion. Inte för att det har varit sommarvarmt och badväder direkt, men solen har faktiskt visat sig rätt ofta ute på vår ö. Idag summerade jag juni och kan konstatera att vi missade juni-rekordet från förra året med snöpliga 7 kWh.

Totala produktionen i juni blev 1414 kWh, nästan precis enligt prognosen. Anläggningen har ännu så länge producerat 4595 kWh i år, cirka 3% lägre än förra året vid den här tiden.

Sedan installationsstart har vi fått ut 22174 kWh, vilket i sin tur motsvarar att anläggningen nu har återbetalats till 38%. Fortsätter det i den här takten är anläggningen helt återbetald om mindre än 5 år.

Produktionen under årets juni tangerar både rekordet och prognosen.

Mycket låg elförbrukning under juni

Rullande 12 månaders förbrukning sjönk något i juni

Lägg till bildtext

0 Energimyndighetens test av solpaneler

Energimyndigheten har i dagarna publicerat resultatet från en studie utförd på solceller och växelriktare i svenska förhållanden. Studien har utförts av energimyndigheten och syftet har varit att ta fram ett informations- och beslutsunderlag för potentiella köpare av solcellsanläggningar.

Studien utfördes under 2014 och inkluderade totalt 9 styck olika paneltillverkare och lika många växelriktare. Resultatet var överlag riktigt bra. De flesta paneler klarar de svenska förhållandena riktigt bra, om än med något varierat resultat. När det gäller växelriktare så var det heller inte några större skillnader, de flesta har godtagbara resultat genom hela testet, även om vissa sticker ut lite åt det negativa hållet när det gäller strömkvaliteten.

Solpanelstestet

Tre olika deltest ingick i den här delen av studien. Dels så mätte man upp den maximala uteffekt som en helt ny panel ger, och jämförde detta med märkningen av panelerna. Syftet med detta test var att se hur pass väl effektmärkningen stämmer med verkligheten.

Nästa test var att utsätta panelerna för så kallad accelererad åldring, med syftet att uppskatta hur mycket panelerna skulle påverkas med tiden av sol, luftfuktighet, väder och vind. Denna del utfördes i en klimatkammare där man kan växla med stor precision mellan olika förhållanden. Man har sedan värderat panelerna enligt två olika kriterier, dels hur pass mycket effekten påverkas av åldringen, samt även hur det visuella intrycket an panelerna förändras med tiden.

Solcellspaneler i testet

• CentroSolar
• JA Solar
• PPAM
• Q CELLS
• Renesola
• SolarWorld
• SunPower
• SweModule
• Yingli Solar

Panelerna är alla av kiseltyp, det var alltså inga tunnfilmssolceller med i testet, vilket var lite synd. Även om mono- och polykristalina solceller dominerar marknaden så hade det varit intressant att se en hur åldersstabiliteten skiljer sig mot tunnfilmssolceller.

Resultatet av solpanelstestet

1. Uppgiven effekt kontra uppmätt effekt

Testet visar att alla nio paneler har lägre uppmätt effekt än märkeffekten. Resultatet varierar från 1% lägre effekt till 6% lägre effekt än uppgiven av tillverkaren. Något att ta med sig från detta resultat är att när man jämför pris per installerad Watt, då bör man justera detta efter den faktiska effekten och inte gå helt på tillverkarens uppgifter. Detta är såklart jättesvårt, såvida man inte tittar på just de paneler som är med i energimyndighetens test. Försök att hitta liknande uppgifter om du tittar på paneler som saknas i testet!

2. Åldringens inverkan på panelernas effekt 

När panelerna blir äldre så sjunker effektiviteten, och i det här testet så har man med hjälp av en ISO-testmetod utsatt panelerna för accelererad åldring och sedan mätt hur stor effektminskningen är. Resultatet varierar från att inte ha någon som helst förändring, till att som sämst ge 7% lägre effekt. 

3. Flammigheten 

Med tiden så påverkas inte bara effekten utan även utseendet på panelerna. Det kan då exempelvis röra sig om att lamineringen släpper så att panelen ser flammig ut. I detta test varierade resultatet ganska mycket. En panel påverkades inte alls (värde 0 i tabellen), medan de flesta hade större anmärkningar (värde 2 i tabellen). 

Exempel på när lamineringen släpper. (Bild från EternalSun.com)

Jämförelse mellan tillverkarnas paneler

Tillverkare	Uppmätt effekt	Åldringseffekt	Flammighet
CentroSolar	-5%	-3%	2
JA Solar	-3%	-3%	1
PPAM	-2%	0%	0
Q CELLS	-2%	-3%	2
Renesola	-2%	-1%	2
SolarWorld	-1%	-1%	1
SunPower	-6%	-1%	2
SweModule	-1%	-7%	2
Yingli Solar	-2%	-3%	2

I tabellen ser vi att PPAM klarar sig totalt bäst av alla nio tillverkare. Framförallt så sticker den ut vad gäller åldersstabilitet vad gäller effekt och utseende. För mig personligen är detta glädjande att se, vi har nämligen just PPAM Palladium på vårat tak.

Jag tycker att det är lite konstigt att den enda svenska panelen i testet är den som presterar klart sämst i åldringstestet. I min tankevärld så borde det vara tvärtom, här i Sverige är vi ju vana vid det bistra vinterklimatet och det är mycket det som testet enligt ISO-standarden fokuserar på. Kanske finns det någon förklaring i att det handlar om ett måndagsexemplar. 

Läs gärna en sammanfattning av resultatet på Energimyndighetens sida, eller hela testrapporten här.

0 Produktion i maj 2015

2015 fortsätter med att inte slå några direkta solrekord, åtminstone inte hos oss. Under maj har vädret varit ganska blandat med rätt många gråa och regniga dagar. Normalt sett så hade vår båt redan varit i sjön nu, men vädret har inte direkt lockat till sjösättning.

Totalt producerade anläggningen 1310 kWh i maj, vilket är den sämsta majproduktion av de tre år som vi har haft solceller. Produktionen blev även något under prognosen på 1357 kWh. Nu var ju förra året ett riktigt kanonår, och årets maj ligger trots allt bara 40 kWh efter, så det finns fortfarande hopp om att det tar sig under året!

Med månadens produktion inräknad så har nu anläggningen återbetalats till 35% och prognosen är den är helt återbetald efter drygt 7 år.

Sämsta maj någonsin, om än inte med stor marginal

Årsförbrukningen ligger stabilt på under 1000 kWh/år

Anläggningen producerade ungefär dubbelt så mycket som vi gjorde av med under månaden

Grafen visar hur mycket som anläggningen har återbetalat sig själv. När den röda linjen har nått 0 så är anläggningen helt återbetald. Den gula linjen är en prognos som baseras på vår kalkyl

2 Återbetalningstid för solceller - ett fall från verkligheten

Jag tror att den vanligaste frågan jag får är hur lång tid det tar innan en solcellsanläggning har återbetalat sig, och många gånger följs frågan upp med ett påstående om att det i Sverige tar minst 20 år innan man fått igen sina investerade pengar.

På Solkalkyl har jag under åren redovisat varenda krona som anläggningen har kostat oss, samt vad den har gett tillbaka i form av solenergi och ekonomisk ersättning från elhandelsbolag, nätbolag och nu framöver även i form av skatteavdrag.




Vad som kanske inte har framgått lika tydligt är den faktiska återbetalningstiden. Under fliken "Vår kalkyl" kan man se lite hur vi har räknat, samt följa resultatet år för år, och månad för månad. Men då vi har räknat med kalkylräntor under längre amorteringstid än vad som egentligen behövs för att återbetala totalkostnaden så har återbetalningstiden inte varit så tydlig som man kan önska.

Jag fick för några dagar ett önskemål från en hjälpsam läsare om att det vore intressant om jag kunde presentera det på ett tydligare sätt (tack Claes för idéen). Jag har nu uppdaterat kalkyl-sidan med en månatlig uppdatering på hur nära break-even vi är, i ett format som jag hoppas är tydligt.

Här följer ett snapshot från grafen, som det ser ut precis just idag.

De blå staplarna representerar alla intäkter och utgifter som vi faktiskt har. Den första långa negativa stapeln representerar kostnaden för hela solcellsanläggningen, medan de efterföljande positiva staplarna visar hur mycket pengar i SEK räknat som vi har fått under åren sedan installationen. 

Den gula linjen är en kalkylerad kurva över hur utgifterna och intäkterna ackumuleras över tiden. När den korsar noll-linjen så har anläggningen nått break-even.

Den röda kurvan visar hur utfallet faktiskt har varit, dvs alla faktiska kostnader och intäkter vi har haft.

Här ser vi samma graf fast lite mera inzoomat. Man kan här se att vi kommer att gå break-even efter drygt sju år med anläggningen. Som det ser ut just nu så ligger vi bättre till än prognosen, kanske kommer vi att komma under sju år, speciellt då det ser ut som om vi kommer att få ökad ersättning för vår överproduktion inom en snar framtid. Att det ser ut som att vi nu ligger under prognosen beror på att 2015 endast har påbörjats, och intäktssidan kommer förhoppningsvis att se mycket bättre ut senare på året. 

Slutsats

Stämmer det då att alla solcellsanläggningar i Sverige har en återbetalningstid på 7 år? Nej, jag skulle nog hävda att de flesta har en längre återbetalningstid än så. Totalkostnaden för "Watt per krona" är den viktigaste parametern, och här är det lätt att begå misstag. Men att det skulle krävas 20 år för att få igen investeringen, det har jag mycket svårt att förstå. Det gäller att vara ytterst prismedveten innan man skriver under köpekontraktet. 

Många leverantörer framhåller sina egna lösningar som lite mer effektiva än andra, och detta reflekteras då i ett högre systempris. Låt er inte luras av detta, välj alltid att utgå ifrån att ju lägre pris per installerad watt, desto mer prisvärt är systemet. Självklart måste man även tänka in garantier och support i affären, men bästa garantin i världen kan aldrig få en alldeles för dyr anläggning att återbetala sig inom rimlig tid!

0 Beräkna enkelt hur mycket el solceller kan ge på just ditt hus

Många undrar hur mycket el solceller på sitt eget hus kan ge, men har inte riktigt tiden och möjligheten att utföra beräkningen själva. Det finns mer eller mindre avancerade beräkningsmodeller för detta som man kan använda online eller ladda ner till sin dator men oftast krävs det ganska ingående kunskaper och mycket jobb för att få en någorlunda korrekt beräkning.

Vattenfall har ett tag haft en mycket enkel beräkningsmodell på sin hemsida, en modell som man har utvecklat för att man enkelt ska kunna få en snabb beräkning på vilka förutsättningar man har för solelproduktion på sitt hus. Man matar in sin adress och vips så ser man sitt hus på Google Maps, man "klickar" sedan ut det område på taket som man vill ha solceller på, för att sedan ange takvinkel och riktning. När man matat in detta så får man en beräkning på hur mycket en föreslagen anläggning skulle producera per år. Det är enligt mig ett ganska smidigt sätt att få en snabbkoll på potentialen, även om jag sen skulle rekommendera att man gör en djupare analys innan man verkligen köper en anläggning.

Kika gärna på nedanstående (sponsrade) film för att få lite inspiration!

Detta inlägg är sponsrat av Vattenfall