2 Behövs bygglov i din kommun?

Edit 2014-04-23:
Som en vänlig bloggläsare påpekar så gäller den övergripande plan- och bygglagen i hela Sverige. Även om kommunerna verkar ha olika regelverk så är det bäst att alltid ta det säkra före det osäkra. Kontakta därför alltid bygglovsnämnden i berörd kommun för att reda ut läget, oavsett vad det står på kommunens hemsida.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Något av det första som vi började kolla upp inför solcellsinstallationen var huruvida det krävs bygglov eller ej för att sätta upp solpaneler. Det var mycket svårare än vad vi trodde att få ett besked från kommunen, och det krävdes många telefonsamtal för att bli helt säkra på vad som gällde för oss. Det är först och främst varje kommun som själva avgör hur reglerna ser ut, vilket leder till att vi har 290 möjliga tolkningar av de nationella riktlinjer som finns.

Foto av Vera Kratochvil

Jag har nu påbörjat en lista, just nu väldigt kort, där jag försöker att hålla uppdaterad information om hur det ser ut i olika kommuner runt om i landet. Då det som sagt finns väldigt många kommuner, vilket jag omöjligen kan hålla koll på själv, så tar jag tacksamt emot tips om hur det ser ut i just din kommun. Tanken är att listan ska underlätta för alla som är intresserade av att veta hur det ser ut i den kommun man bor i.

Finns inte din kommun med i listan så är bästa tipset jag har att du börjat leta på kommunens hemsidor. Ibland är informationen som kommunerna ger otydliga och ger mer frågor än svar. Några av de saker som är intressanta att hålla koll på är:

* Det är ofta stor skillnad mellan detaljplanerat område och utanför detaljplanerat område.
* Ofta är det bygglovsfritt om panelerna följer samma vinkel som taket de installeras på.
* Solceller på egna ställningar har ofta bygglovsplikt, men det finns undantag.
* Storleken på anläggningen kan ibland leda till bygglovsplikt. Ibland utrycks detta som % av takyta.
* Kulturmärkta hus har ofta bygglovsplikt.

Sen kan jag inte nog poängtera hur viktigt det är att prata med sina grannar. Det är oftast trevligare om man har pratat med dem innan en installation utförs, även om man har rätten på sin sida.

Sidan med listan över kommuner finns som en direktlänk i huvudmenyn, samt här.

0 Produktion i mars 2013

Våren har definitivt inte kommit ännu, snön ligger fortfarande tjock på tomten och vårblommorna lyser med sin frånvaro. Men trots detta så har vädret varit riktigt behagligt med väldigt mycket sol som har gett produktionsrekord av solcellsanläggningen. Snön på panelerna har helt försvunnit, och solen skuggas mycket mindre av omgivande träd nu när solen står mycket högre på himlen. Att medeltemperaturen varit väldigt låg gör dessutom att panelerna producerar mer (se mer om det här)

Anläggningen har gett totalt 794 kWh under mars, vilket är ungefär 150 kWh mer än beräknat. En normal mars-månad är det precis så mycket vi gör av med, men på grund av den låga temperaturen så har värmebehovet varit mycket större än vanligt och vi har totalt gjort av med cirka 1100 kWh under mars. Vi får vänta till i april med att få en "plusmånad", dvs en månad när anläggningen producerar mer än vad huset gör av med.

Utav de producerade 794 kWh så har vi använt 319 kWh direkt, samt sålt 475 kWh till elhandelsbolaget. Detta innebär att mars har gett cirka 1007:- i minskad elkostnad jämfört med vad det skulle kostat utan anläggningen. Då vi amorterar anläggningen på 12 års tid så får vi dra av 625:- från resultatet. Slutresultatet är att med alla kostnader inräknade så har vi tjänat 382 kronor i mars!

Läs mer under Vår kalkyl för att se hur vi räknar.

0 Produktion i februari 2013

Februari har nu summerats, och likt januari så har det varit en ganska solfattig månad. Anläggningen har producerat 69 kWh under februari, medan simuleringen har visat att anläggningen ska producera 268 kWh. Anledningen till den lägre produktionen har främst med snöbeläggningen på taket att göra. Under nästan hela februari så var alla paneler täckta med ett tjockt lager snö.

Kalkylmässigt innebär februari 550:- dyrare med anläggningen än utan. Totalt har vi nu betalat 2595:- mer sedan installationen av anläggningen jämfört med vad vi skulle betalat enbart i elkostnader utan den.  Nu i mars har dock snön försvunnit och det råder strålande solsken. Fram till dagens datum har anläggningen producerat 3 gånger så mycket i mars som hela februari gav, och mars kommer att vara första månaden på året som ger ett plusresultat i kalkylen! Att vintermånaderna kommer ge ett negativt resultat är självklart, det viktiga är dock att helåret ger ett positivt resultat.

Angående att det hittils varit solfattigt så har bloggrannen Bengts Villablogg gjort en intressant analys av solinstrålningen i Sverige och hur den har utvecklats med åren. Jag rekommenderar den intresserade att kika på inlägget här. Vill man veta ännu mer om solinstrålning i Sverige så finns en ypperlig gratis databas att hitta hos SMHI.

0 Prisutvecklingen Februari 2013

Solcellspriserna fortsätter att sjunka i samma takt som tidigare och trenden verkar inte avta. Med en minskning av mellan 1-2% per månad, eller runt 30% i årstakt så ligger nu priserna på ungefär 29% av vad de gjorde för bara fyra år sedan. Priserna i grafen nedan är i Euro, och med tanke på den senaste tidens förstärkning av den svenska kronan så innebär det för oss i Sverige att priserna har sjunkit ännu mera än vad som framgår i grafen.

Senaste priserna för kristallina solceller i Tyskland är nu 0.78 €/W, dvs runt 7.40 SEK/W.

Värt att notera är att det svenska priset är slutkundspris i Sverige, baserat på egen efterforskning om de billigaste panelerna i svenska onlinebutiker. De övriga är inköpskostnad för företag som själva säljer panelerna vidare och datat baseras på genomsnittspriset av cirka 1500 offerter, från hemsidan http://www.sologico.com/.

Solcellsprisutvecklingen från mars 2010 till februari 2013

0 Produktion i januari 2013

Sol och snö - Januari 2013

Årets första månad har varit en dyster månad när det gäller solel. Totalt 17 kWh har anläggningen producerat. Solen har visat sig vid ett flertal tillfällen men taket har varit helt täckt av snö under nästan hela månaden. De sista två dagarna var dock snöfria och 12 kWh av januaris totalat 17 kWh producerades då. Enligt vår simulering ska januari tillföra 98 kWh, men det hade krävt kontinuerlig takskottning.

För uppföljningen av kalkylen innebär detta att vi nu har "förlorat" 2045 kronor sedan anläggningen installerades i höstas. Detta är dock helt enligt modellen och det är inte förrän i mars som anläggningen förväntas producera tillräckligt mycket för att gå plus.

0 Jämförelse av solelproduktion i Sverige och Tyskland

Jag har i tidigare inlägg hävdat att den energi en solcellsanläggning i Sverige är fullt jämförbar med den energi samma anläggning skulle producerat i Tyskland. Detta skulle då bero på att vi i Sverige har relativt många soltimmar och att solpanelerna producerar bättre i kallare klimat. Jag har nu jämfört en likadan installation på olika orter i Sverige och Tyskland för att se om detta verkligen stämmer.

För att jämföra hur elproduktionen ser ut på olika platser har jag använt mig av programmet LynxPlanner. Programmet är utvecklat av en dansk tillverkare av växelriktare, dvs den delen i solcellssystemet som omvandlar likspänning till växelspänning. Programmet tar hänsyn till solinstrålning, temperaturer, förluster vid omvandling etc och simulerar fram ett resultat som med hyffsat god precision visar hur mycket elenergi ett givet system kan ge. Jämförelsetalet jag presenterar är kWh / installerad kW under ett helt år.

Det är som man kan se i grafen ovan förbluffande liten skillnad mellan Sverige och Tyskland. Visby ligger högst vad gäller utbyte och det beror med stor sannolikhet på att det är väldigt många soltimmar på Gotland. Att även orterna längre norrut i Sverige ger relativt mycket beror också på högt antal soltimmar, men även att solcellerna jobbar bättre när temperaturen är lägre. Värt att notera är att jag inte har räknat in skuggningseffekter av träd och snö, vilket gör att i de områden där det förekommer mycket snö så minskar såklart årsutbytet. Men då snön ligger som tyngst så orkar sig knappt solen upp över horisonten och även en helt snöfri anläggning producerar ofta mindre än 5% av årsutbytet under just dessa månader.

Så här ser fördelningen ut av orterna i jämförelsen. I Tyskland är det München som ligger högst med 1065 kWh/kW, medan Hamburg ligger betydligt lägre.

Tyskland har som bekant mycket fler solcellsinstallationer än i Sverige, ungefär 1300 gånger mer i effekt räknat. Under 2011 installerades det varje dag nästan tre gånger så mycket solceller i Tyskland som det gjordes under hela året i Sverige och 2012 ser ut att haft liknande utveckling. Men det är inte solförutsättningarna som är orsaken om man får tro min kortfattade jämförelse. Det är, som jag tidigare har nämnt, oviljan hos våra politiker att göra det lättare att som privatperson sälja överskottsel som har varit det stora problemet.

Nu börjar detta dock förändras och jag tror att vi med start de närmaste åren kommer att se en utveckling liknande den i Tyskland. Det är redan nu möjligt att vara både miljövänlig och samtidigt spara en betydande summa pengar, och jag ska göra mitt bästa för att förklara hur detta kan ske i kommande inlägg!

4 Det är inte solen som saknas i Sverige, det är viljan

Många har uppfattningen av att Sverige inte lämpar sig väl för solenergi på grund av den relativt låga instrålningen, men det är inte riktigt sant. Det finns mycket mätdata kring solinstålning att finna på nätet och man ser ganska snabbt att solinstrålningen i större delen av Sverige faktiskt kan mäta sig med den i Tyskland, och att förutsättningarna för tillvaratagande av solenergi därför är nästintill likvärdiga.

I kartorna över Sverige och Tyskland visas solinstrålningen över ett helt år mätt i kWh/m². Dvs den totala mängden solenergi som strålas på en horisontell kvadratmeterstor yta. Man kan se att Sverige har lägre solinstrålning i snitt, men att det i praktiken inte skiljer särskilt mycket. En effekt som ej syns i bilderna är att den lägre medeltemperaturen i Sverige gör att man får mer el-energi av samma mängd solenergi. Detta beror på att solcellerna blir mindre effektiva ju varmare de är. I ett senare inlägg ska jag visa hur mycket solel exakt samma solcellsanläggning producerar i Sverige jämfört med Tyskland. 

Varför jämför jag då med Tyskland? Jo, i Tyskland har installation av solceller på privata hus formligen exploderat, medan det i Sverige går extremt långsamt. Orsaken till detta går att finna i den nästintill icke befintliga satsningen på att lösa de legala hinder som gjort att exempelvis nettodebitering inte har varit möjlig. Nettodebitering skulle lösa ett av de större problemen när det gäller solenergi; att kunna "lagra" det överskott som produceras under soliga sommarmånader till de mörka vintermånaderna. I Tyskland garanterades dessutom privatpersoner som investerat i solceller en ersättning för varje varje kWh i överskott under de första 20 åren efter installationen. Detta medför att risken med investeringen minskar drastiskt.

Hur ser det ut i Sverige då? Att regeringen efter flera års hänvisning till pågående utredningar fortfarande diskuterar hur man ska lösa skattefrågan är löjeväckande. Man hänvisar till att EU-lagstiftningen sätter käppar i hjulen och att det på grund av den inte är så lätt att introducera nettodebitering. Men just detta problem har flertalet andra EU-länder löst sedan flera år tillbaka. Det är snarare att intresset saknas från politiskt håll som är det verkliga problemet. Just nu är det privata företag som driver utvecklingen framåt, företag som med mer eller mindre smarta lösningar erbjuder varianter av nettodebitering. Mer om detta i kommande inlägg!

Följande bild är från det Europeiska konsortiet PV Grid. Bilden visar en kartläggning av svårt det är för en privatperson i olika länder att gå igenom de administrativa processer som krävs för att i slutänden kunna koppla på sin solel-anläggning på kraftnätet. Sverige ligger ensamt på botten. Det är alltså inte enbart avsaknaden av nettodebitering och olika skattefrågor som är problement, det är även den oerhört byråkratiska pappersexcercis som gör att många ger upp innan man ens har försökt.

smart

fair

improvable

troublesome

bad

Frågan är när vi i Sverige får samma förutsättningar som så många andra länder redan har? Regeringen har lovat att utredningen ska vara klar senast den 14e juni i år: http://www.regeringen.se/sb/d/15686/a/192088